Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41 Det var efter det att Greg Nor
man tagit en högst ordinär femteplats i australiska PGA-mästerskapet som han fick det glada beskedet från andra sidan jordklotet: Efter att de senaste åren ha varit tvåa och fyra blev det tredje gången gillt - Norman vann Europatourens penningliga. Beskedet kom något överraskande för den blonde longhittern. När han på ett nonchalant sätt vände Europatouren ryg- gen efter Bob Hope Classic i september förklarade han öppet att han nog skulle bli passerad i toppen av någon eller några spelare. Då var det fortfarande fyra stora tävling- ar kvar - Spanish och Sanyo Open, Lan- come Trophy och Portuguese Open - och fyra spelare hade goda chanser att fånga Norman; Sandy Lyle, Sam Torrance, Nick Faldo och Manuel Pinero. Märkligt nog var det ingen som nådde australiern, vars enda stora miss under året kom vid SEO i Linköping. Till på köpet blev segermarginalen till tvåan Sandy Lyle så betryggande som nästan 5.000 pund. • Lyle missade chansen Lyle förlorade, efter lysande spel, snöp- ligt World Match Play-finalen mot Seve Ballesteros på 37:e hålet och ledde veckan därpå Lancome Trophy när 14 hål återstod. En seger där skulle ha fört upp skotten i topp men han tappade fem slag på fem hål till David Graham, som nu tog hem Lancome trots att Ballesteros raketspur- tade och gjorde 30 på sista nio. Detta betydde att Lyle, som i likhet med Ballesteros missat 36-hålsgränsen i Sanyo Open utanför Barcelona, måste vinna Por- tuguese Open för att nå Norman. Men efter oinspirerade ronder på 73-71-74 i en tävling som p g a storm och regn fick kor- tas till 54 hål blev Lyle bara 10:a. Hade han inte enputtat de sista två greenerna på Penina hade han passerats i penningligan av Sam Torrance, som vann Portuguese Open på utomordentliga 12 under par. Ett trist anti-klimax på en spännande säsong och många frågor söker svar: • Marginal: Ett pund Avslöjade inte Lyle en fatal oförmåga att lyfta sitt spel i avgörande lägen? Kastade Torrance, vinnare i såväl Spa- nish som Portuguese Open, bort sina chanser när han bröt Sanyo Open under tredje ronden efter att ha varit i ledningen efter första? Nu var han bara 1 (ett) enda pund efter Lyle! Gjorde Faldo, som efter en andraplats i Portugal avancerade till en slutlig fjärde- placering i penningligan, ett avgörande misstag när han hoppade över Spanish Open två veckor efter det att han hittat toppformen i TPC? Det finns fler frågor: Kommer Greg Norman, efter sin topp- prestation i Eruopa, att slå sig ner för gott i sitt hem i Florida med sin amerikanska fru och parets nyfödda baby och kanske satsa på en karriär på USA-touren? Ger Bernhard Langers »ras» från första- platsen 1981 till sjättepatsen -82 en indika- tion på att han åter drabbats av »the yips» på greenerna och att en karriär, som gav så Sandy Lyle-har mycket att lära. Sam Torrance — största begåvningen. spännande löften, fått ett plötsligt avbrott? Och, viktigast av allt, skulle Seve Balles- teros ha tagit »titeln» om han spelat mer än tio tävlingar? • Torrance på gång Ska vi göra ett försök att besvara dessa frågor: Sandy Lyle har - tror jag - mycket att lära. Han är kolossalt begåvad men hans tendens att prestera dubbelbogeys vid de mest olämpliga tillfällen har berövat ho- nom upprepade vinstchanser. Hans oför- måga att få någon enda fullträff i USA - till skillnad från Nick Faldo - är oroande liksom en uppenbar brist på ambition. Sam Torrance är kanske den mest begå- vade av alla brittiska spelare och tre stora segrar under de senaste två åren vittnar om att han nu, efter fyra magra år, är beredd att infria de löften han gav redan 1976. Nick Faldo är knappast lika road av att spela i Europa som i USA, där han under sitt gästspel tjänade 57.000 dollar (kuriöst nog tjänade han i Europa 57.000 pund) och jag tror att han, i likhet med Norman, kommer att tillbringa mycket mer tid på andra sidan Atlanten. Någon av dem kom- mer med stor sannolikhet att vinna en USA-tävling inom en snar framtid. Bernhard Langer är, tror jag, en alldeles för bra golfspelare för att inte komma igen. Han är stark och han har ungdomlig spänst. Ett uppehåll under vintern kan få honom att åter börja jaga stora titlar i vår. Liksom när det gäller Ballesteros har kapaciteten inga gränser. Seve vann 38.000 pund på sina tio officiella europa- tävlingar och 105.000 dollar under sitt kor- ta engagemang på USA-touren, Dessutom plockade han hem 35.000 pund i World Match Play och ytterligare 8.500 i Johnnie Walker-tävlingen i Barcelona. Ballesteros är, i mångas ögon, den mest spännande golfspelaren i världen - och kanske den bäste. Han är nästan desperat i sin ambition att vinna fler »majors» än de två han redan har (British Open och US Masters) och kommer helt säkert inte att sitta hemma i Santander och slöa under 1983. • Brand J:r "Årets rookie" Noteras från 1982 års säsong bör de segrar som Gordon Brand J:r (två stycken) och Paul Way noterade under sina första säsonger som proffs. Brand lyckades så bra att han tog hem Henry Cotton's pris till »Rookie of the Year» (årets nykomling). Han fick sällskap bland de tio främsta på penninglistan av lan Woosnam, walesare som fick vinnande fullträffar i Swiss Open och Carcharel World Under 25. Ytterligare två f d toppamatörer, Ronan Rafferty och Roger Chapman, klarade med glans placeringar bland de 60 bästa under första prosäsongen. Även spanjoren Juan Anglada tog sig in bland de 30 främsta efter att ha tjänat 18.000 pund i officiella prispengar. • Lopez och Persson Golfen i Europa är vid god hälsa och framtiden ser spännande ut. Spelare som Jesus Lopez, Spanien, och Magnus Pers- son (en i en hel flock svenskar som i november kvalar för tour-kortet på La Manga) kan stå härnäst i tur att få den stora fullträffen i internationell proffsgolf. SVENSK GOLF • 9/1982 41 Mats Lanner - bäste svensk i Europa. Nick Faldo - trivs bättre i USA.
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88