Kingsize 1
Intervju: Rami Det finns positivt, negativt… jag
försöker ge något av varje sida som jag själv har sett. För Rami har det dock alltid handlat om hiphop. Redan i skolåldern uppträdde han med hiphoplåtar vid varje tillfälle han gavs och det med stor entusiasm. Även om han inte tillhör de allra yngsta i sin rapgeneration får han ändå anses vara en del av den hiphopvåg som sköljde in under andra halvan av 10-talet och utmejslade den hårda gaturap som idag toppar listor och vinner priser. En grupp av rappare som, generellt sett, karaktäriserats av anti-etablissemang och en DIY-attityd som mot alla odds fungerat bra. Idag är Rami på en annan plats. Efter några år i branschen med en mängd singlar och samarbeten samt mixtapet ”Kungar & Poeter” (2020) har han nu valt att gå sin egen väg, som man ironiskt nog får kalla det att signa till ett skivbolag som rappare på 20-talet. Vid hans sida finns nu EMI/Universal Music, med bland andra Pato Pooh bakom kulisserna. – Det känns jättebra. Det är ett sjukt team som sitter här utanför. Dom är galna. Man behöver omringa sig med människor som är kreativa, vill det du vill och är på samma spår som du oavsett vad du gör. Det är precis vad jag behövt och det är precis vad dom är. Alla är jättefina människor och det 30 KINGSIZE MAGAZINE | NR 1, 2023 betyder lika mycket för mig som deras talang och förmåga, säger han framåtlutad i en soffa på EMI:s kontor mitt på Södermalm. – Jag har känt Pato sen jag var liten och jag har sagt det till honom också att ”det kommer nog inte finnas så många som du som har lagt 25 år på det här”. Han har liksom gjort alla stadier och det är bara kul att få ta del av hans resa på samma sätt som han får ta del av min. Det är många i din generation som inte ser så positivt på skivbolag, hur tänker du kring det? – Jag tror det handlar om att folk inte är så kunniga faktiskt. Jag tror det handlar om att man måste få lära sig och det kan vara väldigt svårt. Om jag sitter med fem vänner och säger till dom ”grabbar, vad tycker ni om skivbolag och att signa för ett album?”. ”Va?! Signa? Aldrig!”. Men dom vet inte vad dom pratar om. Det handlar om att man är okunnig i mina ögon, om man bara är emot det. Sen finns det folk som det har gått illa för och folk det har gått jättebra för, men det är absolut ingen dålig grej. Det är tvärtom en väldigt bra grej, speciellt om skivbolag väljer att lyfta den musiken jag gör. För det gynnar ju musiken i sig också. Kapaciteten dom har, det har inte vi. Så jag tror på att vi kan göra det här större tillsammans. Du har gjort det tydligt att respekt är en viktig grej för dig, vilket jag kan relatera till. Hur har du upplevt den biten i din karriär hittills? – När det kommer till människorna i branschen har jag inte känt någon disrespect. Mot musiken är det ju väldigt mycket som inte är respekterat. Men det är absolut inte från branschen, det är utifrån. Det är kefft. Visst, du kan ta olika exempel men tar du mig som exempel så har musiken gett mig en ljusare framtid mer än något annat. En stor del av Ramis resa hittills har gjorts tillsammans med producenten Mackan och på många sätt har de kommit upp i gamet tillsammans. Musikern från Fittja är några år yngre än Rami och de möttes via en gemensam vän ungefär samma tid som Rami kunde höras med Abidaz. Deras första session i studion varade i två-tre timmar och resulterade i Ramis officiella solodebut ”PU$HA” som idag har streamat platina. – Sedan dess har vi varit i studion varje dag, sen 2019. Vi har jobbat väldigt tight och utöver det har vi blivit väldigt nära vänner, så kemin är på topp. Jag låter han ta del av mitt arbete i studion väldigt mycket och det har han lärt sig av. Vi kommunicerar väldigt mycket, vi bestämmer saker tillsammans och han är väldigt duktig på mycket mer än att göra beats. Vi har byggt väldigt mycket tillsammans, han kunde inte ens spela in när vi gjorde vår första låt. Nu mixar och mastrar han liksom. Det känns som att vi har gjort det här tillsammans. På både ”Kungar & Poeter” och det nya albumet ”96” har Mackan producerat en majoritet av låtarna. Rami berättar att de med åren blivit nära vänner och att den mängd musik som producenten konsumerar är enorm, vilket i sin tur bidrar med intressanta inslag till produktionerna. – Han kommer oftast med idéerna. Han är ett ADHD-barn och det enda som hjälper är musik liksom. Han kan ringa mig när som helst med idéer och har verkligen ett öra för sounds. Han vet hur det ska låta. Ibland kan inte ens jag fatta vart han vill komma, men jag blir lite imponerad av honom varje gång, han är sjuk. – Det är för att han lyssnar på all slags musik. Jag kan sätta mig i hans bil och det är någon arabisk konstig låt, en spansk låt, ibland en tysk… jag blir yr av så mycket hög musik han lyssnar på asså. WWW.KINGSIZEMAG.SE