Redovisning av satsningen Stärkta bibliotek 2018–2
020 1
Stärkta bibliotek 2018–2020 Covid-19 har dock gjo
rt att flera bibliotek fått planera om sina insatser och senarelägga vissa aktiviteter. Samtidigt har satsningen på digitalt läsfrämjande ökat. Mer om konsekvenser av covid-19 för Stärkta bibliotek beskrivs under avsnittet Pandemins påverkan. Kunskapsöversikten gällande kognitiv tillgänglighet på bibliotek och uppmaningen i utlysningen för Stärkta bibliotek för år 2020 medförde ett större antal ansökningar med fokus på tillgänglighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning. År 1–3 Vilka har sökt? Hur ser fördelningen ut över hela landet? Efter de tre åren, 2018–2020, hade alla Sveriges 290 kommuner sökt och beviljats bidrag från Stärkta bibliotek. Det betyder att insatser skett över hela landet. Regionala skillnader finns, främst beroende på att kommunerna i vissa regioner har sökt låga belopp medan kommuner i andra regioner har önskat göra större, kostsamma insatser, ibland även av nationellt intresse. Vid fördelning har förutom ansökan särskild hänsyn tagits till socioekonomiskt utsatta kommuner och glesbygd. Kommuner i partnerskap Kommunerna har haft möjligheten att söka i partnerskap mellan två eller flera kommuner. Sådana gemensamma insatser har rört kompetensutveckling, gemensam webb och katalog, biblioteksbuss och gemensamt mediebestånd eller streamade medietjänster. Enstaka insatser har handlat om gemensamt arbete för bibliotekens prioriterade grupper, till exempel nationella minoriteter. Under pandemin blev flera av insatserna i partnerskap försenade eftersom kommunerna behövde ha fokus på det egna, interna arbetet i en kris. Nationella satsningar De nationella tjänsterna Bibblix (första året) och Världens bibliotek (samtliga tre år) har genom kommunsamarbete sökt och beviljats medel från Stärkta bibliotek för att öka utbudet av digitala medier och utbudet av böcker på andra språk än svenska. Det finns även enskilda kommuner som har gjort insatser med ett nationellt intresse på så sätt att insatsen kan bidra till bibliotekssektorns utveckling till exempel vad gäller statistik, tillgänglighet, mångspråk och delaktighet. Huddinge är ett sådant exempel. Göteborg har tillsammans med Kungsbacka och Alingsås sökt och fått medel för att tillsammans med Bibliotekshögskolan i Borås genomföra utbildningar för biblioteksvärdar, det vill säga personal som talar andra språk än svenska och som kan guida biblioteksbesökare. Insatsen kommer att breddas så att fler kommuner kan ansluta sig. Pandemin försenade också denna insats. Pandemins påverkan Pandemin covid-19 slog hårt mot folkbiblioteken och Stärkta bibliotek. Insatser som beviljats och påbörjats har fått bromsas upp eller helt pausa. Kulturrådet har varit generösa med att förlänga projekttiden upp till ett år. I enstaka fall även längre. Biblioteken har haft möjligheten att i stället avbryta och återbetala, men nästan samtliga har valt att skjuta upp arbetet eller ställa om och hitta vägar för genomförande och nya metoder, ofta digitala. En farhåga som syns från bibliotekens sida vad gäller pandemin är att barnen drabbas hårdast av begränsade öppettider och restriktioner och att det blir en utmaning efter pandemin att få barn och unga tillbaka till biblioteket igen. 14/20