Redovisning av satsningen Stärkta bibliotek 2018–2
020 1
Stärkta bibliotek 2018–2020 Medel från Stärkta bi
bliotek kan initiera en inventering av lokalen och bidra till kompetensutveckling i frågan, även i partnerskap mellan flera kommuner och med stöd från regional biblioteksverksamhet. Begripsam lyfter även vikten av att involvera målgruppen i arbetet med att skapa ett tillgängligare bibliotek. En uppföljning av Stärkta bibliotek 2018–2020 Efter ett anbudsförfarande våren 2020 fick Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås i uppdrag av Kulturrådet att följa upp de tre första åren av satsningen Stärkta bibliotek. Uppföljningen ombads belysa tre områden av särskilt intresse: framgångsfaktorer för folkbiblioteksutveckling, samverkan på lokal, regional och nationell nivå samt uppfyllelse av målen i bibliotekslagen. Karen Nowé Hedvall, Ola Pilerot och Malin Ögland står för utformande, beskrivningar och den analys som framkommer i uppföljningen som både är kvantitativ och kvalitativ. 2 300 dokument, det vill säga både ansökningar och redovisningar, har analyserats och 500 sidor transkriberat intervjumaterial, från fem kommuner med spridning i landet och med olika inriktning på sina insatser har ingått i studien. Intervjustudiens forskningsfrågor var följande: • Har satsningen bidragit till att öka utbudet och tillgängligheten till folkbiblioteksverksamhet? • Hur har satsningen påverkat kommunernas och regionernas möjlighet att uppfylla målen i bibliotekslagen? • Vad blev följden av att folkbiblioteken själva fick identifiera sina behov utifrån lokala förutsättningar? • Vilka styrkor och vilka utmaningar finns med lokalt initierade projekt? • Vilka för-och nackdelar finns för den kommunala folkbiblioteksverksamheten med tillfälligt statligt stöd? • Hur har samverkan mellan kommunal och regional biblioteksverksamhet påverkat effekterna av satsningen? Uppföljningen tyder på att både utbud och tillgänglighet har ökat. Det finns en tydlig ambition att grunda sina projekt i såväl bibliotekslagen som lokala biblioteksplaner. Projekten har formulerats ”nerifrån” och i nära anknytning till lokalt upplevda behov och därmed förankrats väl i bibliotekens lokala mål och strategier. Möjligheterna till lokal anpassning innebär stor potential att ge upphov till samarbeten med lokala aktörer och möjlighet att lyssna in potentiella och existerande användargruppers önskemål och intressen, menar uppföljningen. Stärkta bibliotek har bidragit till att synliggöra biblioteket i den lokala kontexten, men om ett bibliotek i en kommun däremot vill etablera samarbeten med andra bibliotek i andra kommuner är det inte sällan specifika lokala utmaningar och behov som det är problematiskt att samverka kring. Fördelar med ett tillfälligt stöd är, enligt uppföljningen, att det ger möjlighet att prova nya arbetssätt som kan resultera i innovativa lösningar och alternativa prioriteringar i jämförelse med etablerade arbetssätt. Överhuvudtaget har Stärkta bibliotek medfört en allmänt ökad förändringsbenägenhet i arbetssätt bland medarbetarna, konstateras i uppföljningen. Största nackdelen med tillfälligt stöd är tidsbegränsningen, som medför risken att det som implementeras inte kan behållas inom ramen för den ordinarie verksamheten efter projekttidens slut. 16/20