Redovisning av satsningen Stärkta bibliotek 2018–2
020 1
Stärkta bibliotek 2018–2020 De uppskjutna insatse
rna innebär att 14 projekt som påbörjades 2018 ännu ej är avslutade och redovisade i september 2021. 88 insatser som påbörjades 2019 är pågående och ännu ej redovisade. Dessutom är det 308 påbörjade insatser med start 2020 som fortfarande pågår. Värt att nämna är att trots att ansökningsomgången för Stärkta bibliotek 2020 skedde mitt under pandemin var det endast tolv kommuner som avstod från att söka. Söktrycket och beredskapen att fortsatt bedriva utvecklingsarbete för folkbiblioteken kvarstod. Rapporter och uppföljning För ökad kunskap och stöd till folkbiblioteken har Kulturrådet initierat två rapporter inom satsningen Stärkta bibliotek. Folkbibliotek i glesbygd Rapporten Folkbibliotek i glesbygd – kunskapsläge och praktiska erfarenheter av Joacim Hansson, Linnéuniversitetet publicerades 2019 inom Stärkta bibliotek. Rapporten svarar på frågan: Finns det delar av bibliotekslagen som är svåra att leva upp till för folkbiblioteken i glesbygd och i så fall av vilka orsaker? Rapporten visar att så är fallet, särskilt för läsfrämjande, för digital kompetens och för arbete med nationella minoriteter. Hansson skriver att personalens hängivenhet och ambition snarast går på tvärs med ansträngda ekonomiska resurser, bristande infrastruktur och svårigheter att hitta personal med den kompetens som behövs i mötet med användarna och för att kunna utveckla verksamheterna. För glesbygdskommunernas bibliotek är nationella och regionala projektmedel en direkt förutsättning för både verksamhets- och kompetensutveckling, betonar Hansson i rapporten, och skriver om betydelsen av Stärkta bibliotek: ”Stärkta bibliotek är som satsning unik i sitt slag och den betyder mycket för glesbygdskommunernas biblioteksverksamheter; den ger legitimitet åt biblioteken att visa upp sin betydelse för kommunledningarna, den ger utrymme att andas, att göra sådant som annars inte hinns med, den skapar förutsättningar för att uppfylla de prioriteringar som anges i bibliotekslagen, men kanske viktigast av allt, den låter biblioteken själva bestämma vad de vill satsa på. De vet vad som är bäst för sina invånare, sina användare.” Kognitiv tillgänglighet på bibliotek Rapporten Kognitiv tillgänglighet på bibliotek – en kunskapsöversikt av Begripsam: Stefan Johansson och Mia Larsdotter publicerades 2020. Kulturrådet hade tidigare uppmärksammat att det fanns en brist på kunskap på folkbiblioteken om hur man skapar god tillgänglighet till verksamheten för personer med psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar. Begripsam fick i uppdrag att genomföra en kunskapsöversikt som beskriver folkbibliotekens möjlighet att uppfylla de mål som formulerats i lagar och andra styrdokument och att beskriva framgångsfaktorer och identifiera goda exempel. Enligt rapporten upplever personalen på folkbiblioteken osäkerhet vad gäller bemötande och önskar mer kunskap om metoder och verktyg som kan användas för att öka den kognitiva tillgängligheten. 15/20