Redovisning av satsningen Stärkta bibliotek 2018–2
020 1
Stärkta bibliotek 2018–2020 Sammanfattning Kultur
rådet fick 2018 uppdraget att genom ett nytt treårigt bidrag öka utbud och tillgänglighet till folkbiblioteksverksamhet i hela Sverige. 250 miljoner kronor skulle årligen fördelas, varav 25 miljoner till landets regioner, och 220 miljoner till landets kommuner genom ett ansökningsförfarande. Resterande 5 miljoner har varit avsedda för förvaltningskostnader där även kostnader för kunskapsöversikter och uppföljningsstudier ingår. Bidraget Stärkta bibliotek Bidragsmedlen för Stärkta bibliotek ska användas i enlighet med Förordning (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek. Folkbibliotekets huvudman, det vill säga kommunen, har haft möjlighet att söka bidrag enskilt eller i partnerskap med andra kommuner. Noggrant förarbete samt dialoger med bland annat Kungliga biblioteket (KB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomfördes inför bidragsomgångarna. Efter tre år, 2018–2020, har alla Sveriges 290 kommuner sökt och beviljats bidrag från Stärkta bibliotek. Det betyder att insatser skett över hela landet. Insatserna visar en stor variation utifrån bibliotekslagen och utpekade prioriterade grupper. Till exempel har fler bibliotek blivit meröppna, biblioteksrummen har omvandlats för ökad tillgänglighet, uppsökande arbete har ökat, biblioteksbussar införskaffats, biblioteksmedarbetare har kompetensutvecklats och biblioteken har arbetat med digital delaktighet, språkcaféer och läsfrämjande för alla åldrar. Mångfalden av insatser visar samma bredd och mångsidighet som folkbibliotekens uppdrag. Regionala skillnader finns, främst beroende på att regionerna har olika antal kommuner men även för att vissa kommuner i vissa regioner har sökt låga belopp medan kommuner i andra regioner har önskat göra större, kostsamma insatser, ibland även av nationellt intresse. Vid fördelning har förutom själva ansökan särskild hänsyn tagits till socioekonomiskt utsatta kommuner och glesbygd. Genomgående framträder behov av högre personaltäthet, ändamålsenliga lokaler, samt en önskan att såväl öppna upp biblioteksrummet som att arbeta uppsökande. Uppföljning av Stärkta bibliotek Kulturrådet har initierat uppföljningsstudier inom områden där vi har identifierat kunskapsluckor och där folkbiblioteken efterfrågat stöd. Under perioden har två rapporter publicerats – en rapport om folkbibliotekens förutsättningar i glesbygd, som visar betydelsen av tillfälliga projektmedel för biblioteksutveckling och kompetenssatsningar i glesbygdskommuner, och en rapport om folkbibliotekens uppdrag och verksamhet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar i relation till folkbibliotekens uppdrag och verksamhet. En delrapport för Stärkta bibliotek lämnades till regeringen i mars 2019. Genom en upphandling tilldelades Högskolan i Borås uppdraget att genomföra en kvalitativ och kvantitativ uppföljning av Stärkta bibliotek. Uppföljningen som sker efter tre år medan Stärkta bibliotek fortfarande pågår och flera insatser inte hunnit redovisas lyfter såväl sådant som behöver utvecklas, som samarbetsformer och kunskapsspridning och sådant som har fört med sig ökat utbud och ökad tillgänglighet. Att projekten har formulerats i nära anknytning till lokalt upplevda behov har varit en framgångsfaktor. De lärdomar som uppföljningen betonar är vikten av att projekt hålls ihop från idégenerering till genomförande och genom medarbetarnas betydelse. 5/20