Omtanke 1
AKTUELLT Ny dejtingapp för personer med funktions
nedsättning Nu får personer med funktionsnedsättning i Eslövs kommun tillgång till en egen dejtingapp, Digivi. Appen blir en ny och trygg väg in till nya vänskaper – och kanske även kärleken. Appen Digivi är en kostnadsfri dejtingapp för personer med funktionsnedsättning. Appen förbundet FUB är en intresseorganisation som arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. – I den vanliga dejtingjungär utvecklad av ”Relationer som funkar”, ett FUB-projekt finansierad av Allmänna arvsfonden. Rikseln är det svårt och man är extra utsatt om man har en intellektuell funktionsnedsättning, säger Therese Wappsell, projektledare för Relationer som funkar. Digivi lanserades för bara någon månad sedan, och Eslöv är en av de första kommunerna i Sverige som börjat använda appen. Nu finns DigiVi-ombud på fler håll, som Malmö, Stockholm, Uppsala och Mora. Digivi är som vilken annan dejtingapp som helst. Användarna skapar ett konto, lägger upp en profilbild, berättar lite om sig själva och skriver om de letar efter vänner, kärlek eller både och. Därefter kan de börja chatta. Utvecklarna har lagt till ett antal regler för att användarna ska känna sig trygga och inte utsättas för meddelanden och bilder med oönskat innehåll. Appen finns varken i App store eller Google Play. För att skapa ett konto måste man anmäla sig till kommunens Digivi-ombud. – Anledningen är att vi vill Genom dejtingappen Digivi kan personer med funktionsnedsättning hitta kärleken. att det ska vara tryggt. Det är också därför vi vill att man ska ange sitt riktiga namn när man skapar sitt konto. Sen får man självklart välja ett smeknamn om man inte vill att alla ska se ens fullständiga namn, säger Therese Wappsell. Vad är kvinnors och flickors roll i brottsligheten? Regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda skillnader mellan pojkars och mäns respektive flickors och kvinnors delaktighet i kriminella nätverk och andra typer av organiserad brottslighet. – Åtgärder för att stoppa gängkriminalitet är högt på regeringens agenda. För att kunna förebygga och bekämpa den här typen av brottslighet behöver vi veta mer om kvinnors och flickors delaktighet i de här miljöerna, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. – Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Det här uppdraget är viktigt för att öka kraften och träffsäkerheten i våra åtgärder, säger justitieminister Gunnar Strömmer. I brottsstatistiken är män överrepresenterade både som gärningsmän och offer vid brott med koppling till gängkriminalitet. Kvinnor har en roll i organiserad brottslighet men samhället inklusive polisen riskerar att inte identifiera dem. Det finns tecken på att kvinnors delaktighet inom kriminella miljöer ökar. Genom ökad kunskap kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. Satsningen ingår i regleringsbrevet för 2024 och omfattar 2,8 miljoner kronor 2024 och 1,4 miljoner kronor 2025. De har skrivit ny bok om beroende i praktiken Hur utvecklar sig ett bruk till att bli skadligt och övergå i sjukdom? Hur är det att vara närstående till en person med beroendeproblematik? Och hur motiverar man någon till förändring? Trots att de flesta av oss på ett eller annat sätt har personlig erfarenhet av beroendesjukdom så finns ett förödande stigma. Rädslan för att bli dömd eller negativt särbehandlad är en av de vanligaste orsakerna till att en person inte söker hjälp. Därför är bemötande så viktigt. I boken ”Beroende i praktiken” kombineras forskning med berättelser från personer som har en egen erfarenhet av beroende. Författarna ger konkreta redskap för förhållningssätt och bemötande. Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife. Carina Bång är beteendevetare, anhörigterapeut, certifierad CRAFT-terapeut. Ingrid Kristoffersson-Rosin är socionom med utbildning inom MI, KBT och PDT, verksam som case manager vid socialförvaltningen i Stockholms stad. Lotta Bratt Becker är socionom med en masterexamen inom socialt arbete. 4 av 5 LVU-placerade barn begår brott efteråt För ett barn som omhändertas enligt LVU på grund av risken att dras in i kriminalitet är målet att placeringen ska förändra det riskfyllda beteendet. En ny granskning som Kalla fakta har gjort visar att det sällan fungerar. Flera misstänkta i den pågående våldsvågen i Sverige har varit omhändertagna enligt LVU. Kalla fakta har granskat 240 barn som omhändertogs enligt LVU under 2019. Hela 84 procent av dessa barn är idag dömda brottslingar. Tre av dessa unga är just idag misstänkta för bland annat mordförsök och medhjälp till mord i de pågående gängkonflikterna och en har skjutits till döds. Kalla faktas dokumentär ”LVU-barnen och brotten” visas på tv4 play. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday www.ssil.se | 39