Omtanke 1
Unga behöver hjälp att bearbeta föräldrars självm
ord Att prata om självmord är så laddat att ungdomar vars föräldrar tagit livet av sig har svårt att tala om det med sina anhöriga. Istället vänder de sig till utomstående, på exempelvis nätet, för att kunna ventilera sin sorg. Inte ens vården vet vad ungdomarna behöver. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet. Varje år tar runt 1 500 svenskar livet av sig. Det är fem gånger så många som dör i trafiken. Kvar blir de anhöriga, som många gånger får klara sig själva med sin sorg. – Drabbas du av inbrott i sommarstugan ringer en organisation upp dig och frågar hur du mår. Men inte många frågar hur du mår när din förälder tar livet av sig. Inte heller vården, som borde göra det. Faktum är att vården oftast inte vet vad ungdomarna behöver, säger Anneli Silvén Hagström, socionom och nybliven doktor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Anneli Silvén Hagström har skrivit sin doktorsavhandling om hur ungdomar hanterar en förälders självmord. Särskilt har hon analyserat vad deras berättelser om självmordet innehåller. Det har hon gjort genom forskningsintervjuer, två olika chattar på internet och en ung kvinnas teaterföreställning om sin mammas självmord. ”Det är en komplicerad sorg” säger Anneli Silver Hagström. Foto David Einar Avhandlingen visar att ungdomarna blir väldigt upptagna med att fråga sig varför föräldern dog, vilket är ovanligt vid andra dödsfall. Ungdomarna funderar över vem föräldern egentligen var och i förlängningen vem man själv är, som barn till någon som kunde ta sitt liv. Studien visar också att det stigma som omger självmordet är mycket starkt och att det på grund av detta är svårt att bearbeta förlusten. Stigmat byggs upp exempelvis genom att människor i ungdomarnas närhet undviker dem och att de får höra att det var en egoistisk förälder som tog livet av sig och lämnade dem kvar. Förutfattade meningar som ungdomarna tar till sig och gör till sina egna. Det innebär att bilden av föräldern – som innan döden i de flesta fall har varit god – färgas av självmordet. Följden blir förutom känslor av skam, skuld och övergivenhet en stark ilska riktad mot den döda föräldern. Ungdomarna beskriver också hur de undviker att prata om självmordet med människor i sin närmsta omgivning – till och med familjen. För att frigöra sig själva och den döde föräldern från stigmat söker de sig aktivt en plats utanför de vardagliga relationerna, på nätet exempelvis. – Att vi inte pratar om självmord är ett kulturellt problem. Vad jag märkte i intervjuerna var att ungdomarna efter ett tag kom fram till att föräldern inte aktivt hade valt självmordet eller haft förmåga att förutse de långsiktiga konsekvenserna. Ungdomarna kunde genom samtal med andra, i icke dömande sammanhang, börja förstå självmordet på ett alternativt sätt. På så vis försonas de med den döda föräldern, säger Anneli Silvén Hagström. Råd till sjukvården Tidigare forskning visar att barn till personer som begår självmord utgör en riskFamiljeteamet Stockholm 070-245 25 80 info@familjeteamet.se www.familjeteamet.se 32 | www.ssil.se 3 3 3 3 3 Familjeteamet är en verksamhet som erbjuder jour- och familjehem för föräldrar- och barnplaceringar, gravida, barn och ungdomar samt skyddat boende. Familjeteamets konsulenter har lång erfarenhet i socialt arbete med bland annat utredning av barn och familjer, missbruk och behandling. De placerades behov kommer i fokus och utifrån det möjliggör vi tillsammans en fungerande vardag och framtid. Vi utgår från BBIC gällande jour- och familjehemsplaceringar av barn och ungdomar. Individuella bedömningar görs vid inflyttning till skyddat boende.