Kingsize 1
Mörkret har precis lagt sig över festivalområdet
på stranden Balneario De Carolina i Västindien. Backstage står 24-åriga Claudia Karat från Upplands Väsby och skakar. Hon befinner sig 7 958 kilometer hemifrån, i Puerto Rico, på världens största afrobeatsfestival, Afronation. Hon går igenom steg för steg i huvudet medans pulsen går på högvarv. Tillsammans med en grupp på nio personer ska hon snart backa upp en av nutidens mest lovande afrobeatsartister, Rema. ”Jag vill se alla nigerianska flaggor högt upp i luften, skrik och sjung med mig nu”, hojtar Rema och det välkända introt till hitlåten ”Woman” spelas upp. Publiken jublar och Claudia äntrar scenen med snabba och bestämda steg. Inför tusentals personer framför hon den energiska koreografin. Det är det här hon föddes för att göra, det är det här som hon tio år tidigare aldrig hade kunnat drömma om. Claudia sitter framför datorn och blir överraskad när hon ser klippet som spelas upp. Det är från 2013 och hon syns som 14-åring dansa med en grupp andra tjejer. Då visste hon inte hur långt dansen skulle ta henne. – När jag ser detta får jag panik samtidigt som jag blir stolt. Här kan jag se hur långt jag kommit från då till nu. Men bara att få börja dansa var en lång kamp mellan mig och mina föräldrar, berättar hon. I grundskolan blev Claudia introducerad till låten ”Miss Fatty” av Million Stylez. Den blev en favorit och ganska snabbt upptäckte hon den tillhörande dansstilen, dancehall. I hemlighet på sitt rum försökte hon härma Binta och Vendela Blackout som hon hade hittat på Youtube. Sättet som de rörde sig på var helt nytt för Claudia, som direkt kände att det här var något hon måste få testa. Efter att en tjejkompis hade börjat dansa i ett crew i närheten samlade Claudia mod och berättade för sina föräldrar om det nya intresset. – Min kultur skiljer sig från dancehallkulturen. Som jag är uppväxt ska man vara en ”fin flicka” och inte uttrycka sin femininitet på det vulgära sättet som dancehall kan vara. När jag visade mina föräldrar dancehallvideos så sa de ”absolut nej, så får du inte dansa”. Men Claudia hade redan bestämt sig. Med lite hjälp av sin mammas kusin som var insatt i dancehall- och afrodansvärlden lyckades de tillsammans övertala Claudias mamma om att hon skulle få testa att dansa i hennes väns danscrew. – I slutet av träningen sa hon faktiskt att hon gillade hur vi dansade och jag fick fortsätta, men med regler. Min storebror var tvungen att följa med när vi skulle uppträda för att ”agera livvakt”. Efter en tid insåg familjen att dansen var harmlös och Claudia fick mer utrymme att röra sig fritt mellan olika danscrews. 2016, under sista året i gymnasiet, lärde hon känna en tjej vid namn Adji Joof. Hon dansade afrostilarna Azonto från Ghana och Ndombolo från Kongo. Claudia, som hade levt i dancehallbubblan i några år, blev nyfiken på de nya dansstilarna och så småningom bildade de afrodanscrewet Mad Gyals. – Det fanns ett gäng grabbar då som var väldigt ”popping” när det kom till afrodans. Jag minns att vi såg en dans-challenge de la upp på Instagram och bestämde oss för att köra. Efter det lärde vi känna varandra. De tre grabbarna var de då välkända dansarna Najib, Ray och Diego, som numera är dj. I en ungdomsgård i Solna samlades de för att träna tillsammans och efter hand växte vänskapen fram. För de som varit insatta i afrobeatsscenen i Sverige är namnet Afrorox bekant. Det var en arrangörsduo med rötter i Stockholm och London som bokade UK-baserade artister till Sverige. De fick upp ögonen för Claudia och gänget och ganska snabbt blev de Afrorox officiella dansare. – Allt var nytt och spännande för mig då. När artister som Mr Eazi, Maleek Berry och GB stod på scenen dansade vi sida vid sida med dem. Jag kände mig fett cool. 2017-2018 präglades av resor till London med Afroroxgruppen, samarbeten med afroartister och medverkan i många dans- och musikvideos. Samtidigt studerade Claudia till sjuksköterska vilket lugnade hennes föräldrar och bidrog till att hon fick fortsätta med dansen. När Afrorox lades ner 2018 var Claudia redan en stark dansprofil med tusentals följare på Instagram vilket ledde till att hon började undervisa. I takt med att danskarriären gick uppåt blev perfektionisten i Claudia mer närvarande. Varje vecka spelar hon in ett antal videos på uppdrag av artister för att marknadsföra nya låtar. Då krävs planering, rätt plats och outfit för att hon ska bli nöjd. För bakom hennes signum, det stora leendet, finns en självkritisk person. – Vissa dagar känns dansen inte ens som ett jobb. Andra dagar kan jag haka upp mig på hur jag dansar eller hur jag ser ut. Ibland har det till och med gått så långt att jag inte kan dansa till en låt längre för att jag blir arg på mig själv. NR 5, 2022 | KINGSIZE MAGAZINE 33 Claudia berättar att det faktum att hon hela tiden utvecklas är vad som håller kärleken för dansen vid liv. – Det är många som ser vad jag gör och därför vill jag alltid prestera på topp. Men till exempel trodde jag aldrig att jag skulle våga battla i dans och jag gjorde det nyligen. I sådana ögonblick blir jag stolt över mig själv för jag pushar alltid mig själv framåt. Att hårt jobb lönar sig är Claudias framgång ett kvitto på. Precis som förut dansas det på rummet i Upplands Väsby, men inte längre i hemlighet. Minst 14 timmar i veckan lägger hon ned på att hålla sig i toppform. Och pengarna hon tjänar in på nattjobbet som sjuksköterska betalar dansresor till Jamaica, London eller Ghana där hon spenderar månader på att förbättra sin dansteknik. – Jag deltar i en kultur som inte är min egen, därför är det viktigt för mig att visa uppskattning och ta dansklasser av de dansare som faktiskt skapat stegen. Och det var just en sådan resa till Ghana i december förra året som ledde Claudia till den tidigare nämnda Afronationbokningen i april i år. – Jag träffade en tjej i Ghana som var bokare för festivalen. Hon hade sett mig dansa på olika dansklasser och tyckte att jag skulle passa. Jag sa ja direkt. Det är en grej jag gillar med mig själv, jag är aldrig rädd och jag litar alltid på mig själv när det kommer till dansen. I Sverige kan Claudia inte försörja sig på sin passion. En flytt till ett land där afro- och dancehallscenen är större är något som är avgörande för det stora målet. För till skillnad för tio år sedan vet Claudia nu exakt var hennes dansresa ska sluta. – Jag ska bli Wizkid eller Spice officiella dansare och turnera världen runt. Claudias blick är bestämd och glittrar av glädje. Hon vet redan nu att det kommer att bli sant. WWW.KINGSIZEMAG.SE