1177 Vårdguiden 1
Har ditt barn rinnande näsa och röda, kliande ögo
n men varken feber eller halsont? Har hasselbusken samtidigt gått i blom och björkarna börjat skifta i lila och grönt? Då är det kanske ingen vanlig virusförkylning ditt barn fått utan pollenallergi. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO SUSANNE WALSTRÖM / JOHNÉR tidigare ansågs barn vara förskonade från pollenallergi upp till skolåldern, men nu visar undersökningar och statistik att även mindre barn drabbas. Allergisk snuva har krupit ner i åldrarna och samtidigt blivit mer än dubbelt så vanlig idag som för trettio år sedan. Allra mest har den ökat bland barn och ungdomar. Nästan fyra av tio barn som växer upp idag har någon form av allergi. Många av dem är allergiska mot just pollen, det frömjöl som växter släpper ifrån sig för att med vindens hjälp kunna fortplanta sig. Av allt det pollen som växterna släpper hamnar en hel del i och på oss människor, på våra kläder, i håret, på möbler, mattor och husdjur. Det är när de små pollenkornen fastnar i näsans och ögonens slemhinnor som besvären uppstår. Fast inte hos alla. Allergi är kroppens sätt att reagera mot det som den felaktigt uppfattar som en farlig fiende. För att försvara sig producerar kroppen olika ämnen och det är de som orsakar den allergiska reaktionen. Det mest kända ämnet är histamin, som ger upphov till både klåda och nysningar. Ärftlighet är den vanligaste faktorn för att få allergi. – Varför pollenallergin har ökat vet vi inte, men säkert är att det inte bara har med ärftlighet att göra utan att det är sättet vi lever på som spelar roll för utvecklingen, säger Gunnar Lilja, överläkare och specialist inom barn- och ungdomsallergologi. livsstil och miljö har stor betydelse. Studier har visat att pollenallergi till exempel är vanligare hos barn som bor nära starkt trafikerade vägar och att stress kan försvåra sym - tomen, liksom cigarett rök. Den som är allergisk mot lövträdspollen kan samtidigt vara allergisk mot gräspollen. Två av tre barn med pollenallergi är också allergiska mot livsmedel som korsreagerar med pollen. Det beror på att livsmedlen innehåller ämnen VANLIGA KORSREAKTIONER Den som är allergisk mot björkpollen reagerar ofta på: nötter, jordnötter, kiwi, äpplen, kärn och stenfrukter, råa morötter och rå potatis. Den som är allergisk mot gråbo kan reagera på: anis, bladselleri, persilja, koriander, kamomill, vitlök, 1177 Vårdguiden nr 1 2016 solrosfrö, fänkål och kummin. Den som är allergisk mot gräs kan reagera på: vete, tomat och melon. Under pollensäsongen sjunker ”allergitröskeln”. Det innebär att det är större risk att du reagerar på födoämnen som korsrea gerar med pollen då än annars. som liknar det pollen som kroppen reagerat på. Vanligast är korsreaktioner med födoämnen hos dem som är aller - g iska mot björkpollen. Men de som är allergiska mot gräseller gråbopollen kan också utveckla korsreaktioner. så vad kan en förälder göra för att hjälpa sitt pollenallerg iska barn? – Det finns bara tre sätt: Undvik, lindra och vaccinera, säger Gunnar Lilja. Att undvika pollen är lättare sagt än gjort, och allergivaccin ges bara till dem med allra svårast besvär. De flesta får hålla sig till symtomlindrande läkemedel, nässpray eller ögondroppar. Några uppseendeväckande nya forskningsrön eller behandlingmetoder har inte kommit fram de senaste åren. – Däremot pågår ett arbete med att spruta in allergivaccin direkt i en lymfkörtel. En sådan behandling skulle betyda att det skulle räcka med totalt tre–fyra injektioner i stället för den regelbundna vaccination under tre års tid som krävs idag. Det pågår också försök att utveckla och förbättra diagnostiken, så att prover tydligare kan visa vad det är man är allergisk mot, säger Gunnar Lilja. n MER INFORMATION 1177.se under Fakta och råd, Allergier och överkänslighet Lindra den allergi som redan uppstått • Inför pollensäsongen finns receptfria ögondroppar som förebygger besvär och kan användas av barn i alla åldrar. • Undvik att få in pollen i huset, så gott det går. • Torka inte tvätt utomhus och vädra inte sängkläder eller andra textilier utomhus under pollensäsongen. • Duscha och byt kläder ofta. • Undvik att leka på nyklippta gräsmattor. • Ha fönstret stängt i sovrummet. • Vädra tidiga morgnar eller sena kvällar när daggen binder pollenet. • Att skölja bort pollen ur näsa och ögon med koksaltlösning kan lindra besvären. Lösningen kan man göra själv eller köpa färdig på apotek. För yngre barn, från ett års ålder, finns antihistamin i flytande form, samt nässpray och ögondroppar som kan lindra klåda och irritation i näsa och ögon. Dessa läkemedel är dock receptbelagda. De flesta tabletter som innehåller antihistamin är receptfria. De kan ges till barn från sex års ålder. • Nässpray som innehåller kortison hjälper många men kräver recept för barn under tre år. • Immunterapi/allergivaccination. I svårare fall av allergi eller när den riskerar att utvecklas till astma kan så kallad immunterapi eller allergivaccination sättas in. Det innebär att barn från skolåldern och uppåt, regelbundet under tre års tid får låga doser av det ämne som kroppen reagerar emot. Kroppen vänjer sig vid ämnet, det vill säga att man utvecklar tolerans. Immunterapi kan ges både som injektioner och i tablettform (för närvarande endast vid gräspollenallergi). Sök vård • Om ditt barn inte blivit hjälpt av de receptfria medicinerna efter två veckors daglig användning kan du söka vårdcentral för bedömning. • Om ditt barn får besvär med andningen under pollensäsongen, med eller utan snuva och rinnande ögon – kontakta vården. Hen kan då ha utvecklat astma. • Om barnet får påtagligt svårt att andas – uppsök akutmotttagning. 13