1177 Vårdguiden 1
Sök vård • Om du inte brukar få ont vid mens, men
plötsligt får kraftig mensvärk. Då kan smärtan bero på något annat. • Om mensen gör att du får så ont eller mår så illa att du inte kan klara din vardag, jobba eller gå i skolan. • Om du får oregelbundna, tätt återkommande eller långvariga blödningar och känner dig orolig. • Om du har fyllt 16 år och ännu inte fått mens. • Om du får en blödning mer än ett år efter menopaus. » fysiska besvär, som ömmande bröst. När de psykiska besvären blir så kraftiga att de kan jämställas med depression eller ångest kallas det PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Mellanblödningar Mellanblödningar kan du få om du äter ppiller, men också om du har klamydia eller infektion i äggledarna. En del får mellanblödningar utan någon annan orsak än att de egna hormonerna är ur balans. Om du oroar dig eller om du har täta mellanblödningar, prata med vårdcentralen eller din gynekolog om det. För en del är bekymret att mensen inte kommer alls eller väldigt oregelbundet. En förklaring kan förstås vara att du är gravid, men utebliven eller oregelbunden mens kan ha flera orsaker. – Att stressa för mycket, hårdbanta, träna för hårt eller göra ett omvälvande miljöombyte kan minska östrogenproduktionen. Det i sin tur påverkar ägglossningen, förklarar Miriam Mints. Träningsberoende, ortorexi, ätstörningar eller kraftig viktnedgång av andra orsaker kan göra att mensen upphör eller kommer sällan. Det finns läkemedel som kan hjälpa mensen att komma igång igen, men det är viktigt att först ta reda på varför den uteblivit. Menskoll och skydd För den som vill ha kontroll över sin mens finns både digitala menskalendrar och mensappar. Dessutom finns olika hjälpmedel och skydd som ska göra dagarna med mens så besvärsfria och osynliga som möjligt. Medan kvinnor i andra delar av världen använder klädtrasor, tidningspapper och gräs som mensskydd, är vi i västvärlden storkonsumenter av hygienförpackade engångsskydd som bindor och tamponger. Bara i Sverige används hisnande 530 miljoner mensskydd varje år! Mensskydd finns i alla möjliga former, tjocklekar och prisklasser. Det finns natursvampar som kan användas som flergångstamponger och tygbindor som kan tvättas och användas om och om igen. En marknad för ekologiska tamponger och bindor växer fram. Menskoppen, som uppfanns redan på 1930talet, har också ökat under de senaste åren. Den är gjord av silikon eller gummi och förs in i slidan där den samlar upp blodet. 20 ” Bara i Sverige används hisnande 530 miljoner mensskydd varje år!” Den töms några gånger per dygn, ska rengöras mellan gångerna och kan användas i flera år. – Menskoppen har fått en renässans och en del kvinnor verkar trivas bra med den. För dem är den ett jättebra mensskydd. Den är också bra i och med att det blir synligt och tydligt hur mycket man faktiskt blöder, säger Miriam Mints. Menopaus – sista mensen Klimakteriet innebär en rad hormonförändringar som oftast ger oregelbunden mens. Ibland kan det gå flera månader mellan blödningarna, ibland bara några dagar. I sällsynta fall kan de bero på cellförändringar, som i vissa fall kan utvecklas till cancer. – Om blödningarna är helt oregelbundna, om de pågår i flera veckor eller kommer tillbaka bara någon dag efter avslutad mens, är det inte normalt. Den som känner sig orolig bör söka hjälp på vårdcentralen eller hos en gynekolog, säger Miriam Mints. Detsamma gäller för kvinnor som i klimakteriet drabbas kraftiga blödningar. Menopausen innebär att mensen upphör eftersom det inte finns några ägganlag kvar i äggstockarna. Genom snittsåldern för menopaus är mellan 51 och 52 år, men den varierar mellan 45 och 58 års ålder. För rökare kommer den ofta ännu tidigare medan vissa kvinnor fortfarande har mens vid 60. En kvinna som får sin sista mens vet inte om det förrän efteråt, men om du inte haft mens på tolv månader kan du vara näst intill helt säker på att mensperioden i ditt liv är över. n 1177 Vårdguiden nr 1 2016