Omtanke 1
Kortnyheter Humana har förvärvat Tiangruppen i Up
psala Humana AB har förvärvat Tiangruppen AB med säte i Uppsala. Christer Lundqvist, vd, som har arbetat inom Tiangruppen i mer än 15 år, kommer tillsammans med övriga medarbetare att driva verksamheten vidare som en del av Humanas affärsområde Individ och familj. I november förvärvade Humana Individ och Familj Vassbo behandlingshem utanför Uddevalla. Den verksamheten drivs i Baggium Vård & Behandlings regi. Gemensam sak LSS Sandvikens handikappomsorgsförvaltning tar över Ockelbos LSS-handläggning. På så sätt säkrar kommunen kontiuniteten och kompetensen inom området. Källa: Arbetarbladet Elev på gotländskt vårdhem hittad död En elev vid ett HVB på Gotland hittades död i sin lägenhet i februari. Eleven hade sniffat kemiskt ren bensin som köpts dagen innan. Händelsen har anmälts enligt lex Sarah. Källa: Gotlands Allehanda Flera hot mot Eslövs socialsekreterare Eslövs socialsekreterare har sedan årsskiftet drabbats av tre allvarliga incidenter; mordhot, hot om repressalier från kriminella gäng och aggressiva utfall. Alla händelser har polisanmälts. Källa: Norra Skåne LSD mot alkoholism Ny studie visar att den psykadeliska drogen LSD kan användas mot alkoholism. Den kontroversiella metoden presenteras av de norska forskarna Paul Oliver-Johansen och Teri Krebs. De har undersökt studier som gjorts i ämnet på 50-, 60- och 70-talet och resultatet visar att 59 procent av patienterna som fått LSD antingen slutat dricka helt eller druckit mindre. Källa: Nyheter 24 Carema Cares vd slutar Carl Gyllfors avgår som Carema Cares vd efter mindre än ett år på posten. 28 www.ssil.se Rätt klient i rätt behandling De behandlingsprogram som Kriminalvården använder i dag fungerar. Utvärderingar visar att det går bättre för de klienter som fullföljt ett behandlings- eller motivationsprogram. För att ytterligare öka chansen för att insatserna verkligen minskar återfallen i brott bör man använda metoden RBM – Risk Behov Mottaglighet – när man avgör vem som ska få vilka insatser. – Insatser som planeras enligt RBM är mest framgångsrika. Ju fler principer i RBM man använder, desto bättre är resultaten. Men om man inte följer någon av delarna i RBM riskerar man att få nollresultat eller i värsta fall negativa behandlingsresultat. Det gäller oavsett brott, om klienten är kvinna eller man, gammal eller ung, säger Martin Lardén, chef för central samordning i behandlingsfrågor vid Kriminalvårdens utvecklingsenhet. RBM är ett verktyg för att analysera vem som behöver behandling, vilken behandling som passar just den klienten och vilken pedagogik som lämpar sig bäst för att påverka honom eller henne. – Här har vi hjälp av vår ackrediteringspanel, som gör vetenskapliga bedömningar av vilka behandlingsprogram som ger positivt resultat. Men jag tror att det kan vara viktigt att tänka på det här sättet även när det gäller att göra andra insatser effektivare, exempelvis studier och yrkesutbildningar, säger Martin Lardén. RBM är ingen ny metod, men under 2000-talet har det kommit allt fler vetenskapliga bevis för att den fungerar. Om man fokuserar på högriskklienter, använder insatser som visat sig fungera bra tidigare och använder rätt pedagogik så är det större chans att minska risken för återfall. Barns röster viktigare i vårdnadstvister Efter en lagändring 2006 verkar domstolar ta större hänsyn till barns egen vilja att umgås eller inte umgås med en förälder efter en vårdnadstvist. Men fortfarande hamnar många barn i kläm. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Barn har rätt att vara delaktiga samtidigt som de ska skyddas från utsatthet i samband med tvister om vårdnad, boende och umgänge efter föräldrarnas separation. I fall om verkställigheten av familjerättsliga tvister som lyfts till tingsrätten har domstolen att avgöra exempelvis om den förälder barnet bor hos haft fog för att stoppa barnets umgänge med den andra föräldern. Detta är också en av de aspekter som Karin Röbäck vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet tittat närmare på i sin avhandling. – Mitt fokus har legat på hur domare, medlare och familjerättssekreterare beskriver och bedömer barnen och deras situation i sådana rättsliga processer. Liksom vilket ansvar som läggs på föräldrarna. Lagstiftningen kring familjerättsliga tvister ändrades till viss del 2006. Efter reformen ska socialnämnden och domstolen särskilt bedöma risker om att barnen utsätts för övergrepp, behöver skyddas mot föräldrar som missbrukar eller på annat sätt far illa. – Mina resultat visar att det fortfarande finns många fall där barns vilja inte alls kommer fram, men att domstolen verkar ta större hänsyn till barns vilja i de fall den redovisas, och även till barns skydd, efter lagändringen, säger Karin Röbäck. – Tidigare ifrågasatte domstolen ofta vad som var barnens ”verkliga vilja”, särskilt i de fall de sa nej till umgänge. Efter lagändringen verkar domstolen kunna acceptera att barn ibland inte vill umgås med en förälder, särskilt om föräldern är onykter eller har varit våldsam mot barnet eller den andra föräldern, fortsätter hon. I avhandlingen framgår också att det ibland finns situationer där rätten inte bedömer att det är till barns bästa att ha kontakt med båda föräldrarna. När rätten fokuserar på barnens situation ”här och nu”, verkar det vara lättare att se att enskilda barn kan fara illa under själva umgänget. I ett längre tidsperspektiv blir det lättare att betona att det generellt är bra för barn med kontakt, men man kan missa det enskilda barnets situation. – Det här är inga lätta beslut, men framförallt för barnens skull är det viktigt att både socialtjänstens och domstolens arbete fortsätter att utvecklas på det här området, betonar Karin Röbäck som hoppas att hennes resultat kan vara till hjälp för att lyfta upp en del frågor i det utvecklingsarbetet.