Cirkulära Affärer 1
ÅTER TILL LANDET Det moderna samhället med majori
teten av befolkningen boende i tätorter innebär att näringsämnen tas från åkrarna och in till staden men inte tillbaka. Mewab och Biototal jobbar med att föra tillbaka restprodukter från människor och industri till jorden. TEXT & FOTO: HENRIK PERSSON vloppsslam från reningsverk och fiberslam från pappersbruk är två av råvarorna företagen hanterar men också kalk som uppstår vid papperstillverkning och restprodukter från biogastillverkning och skogsbruk. – Från stad till lantbruk. Det är det som är huvudsysselsättningen, säger Lars Björnfot, affärsområdeschef på Biototal. Avloppsslam från våra toaletter har länge haft ett dåligt rykte som näringsgivare för lantbruket. Trots att det egentligen är den naturligaste saken i världen att återföra våra mänskliga restprodukter till jorden. A Men tekniken i reningsverken har blivit allt bättre och numera sker en hel del återföring till jorden. Fast regelverket är rigoröst och det är inte allt slam som passerar nålsögat. Det är just det som inte klarar prövningen som Mewab och Biototal tar hand om. Det kan handla om förhöjda metallhalter från någon förorening eller slam med för hög eller för låg näringshalt. Då kan det inte användas till matproduktion. Men efter utblandning med kompost fungerar det som jordtäckning av mindre känslig mark, exempelvis vid markåterställning. Med utvecklad teknik kan jorden även komma att användas vid exempelvis parkanläggning. D et är en av anledningarna till att det är så viktigt att spola rätt i toaletten. Inga främmande ämnen får blandas ner i avloppet. Arbetet är intensivt på reningsverken för att så tidigt som möjligt slå larm och spåra upp den som förorenar. – Även om vi inte kan se det ännu är det möjligt att vi till slut skulle kunna återföra allt avloppsslam till åkern. I vart fall lokalt och regionalt. I norra Sverige är efterfrågan från jordbruket mindre, säger Anna Johansson, kvalitetsansvarig Grön resurs, på Mewab. Men det går inte att bara ta avloppsslam och använda det direkt. Det måste blandas ut med något för att det överhuvudtaget ska ligga kvar. Schaktmassor och kompost är två möjliga råvaror, men i FIBERSLAM OCH KOMPOST ÄR MÖJLIGA RÅVAROR F Mewab och i Biototals fall även fiberslam. Det är små träfiber från pappersbruk, för små för att passera ett filter och därmed ett slam. Produktionen är om än noggrann och kunskapskrävande ganska traditionell idag. Massor blandas ihop och komposteras i strängar där tester regelbundet görs av temperatur och fukthalt. Men i en snar framtid kan detta förändras med ny teknik i så kallade komposteringstrummor. En teknik där processen övervakas och styrs i större utsträckning. Då klarar man av att hygienisera* komposten från patogener**, frön, invasiva arter och olika sådana bitar som man inte vill ha med sig ut till kund. Det snabbar också på komposteringen och producerar en bättre produkt med bredare användningsområde. ramtiden ser ljus ut och redan pågår arbete med att hantera restströmmar från annat än avlopp och pappersbruk. Biogasanläggningar kan ge kvävevatten, en lovande teknik eftersom kväve är en bristvara i nuvarande kretslopp för matproduktion, men orsakar övergödning när den hamnar på fel ställe. Industrin är överlag allt mer intresserad av cirkularitet. – Förr var det som kom ut på baksidan av fabriken något de nästan struntade i. Men så är det inte riktigt längre. Det har i alla fall börjat bli bättre, säger Anna Johansson. Även om skogsindustrin har kommit att bli en föregångare gäller samma princip för all tillverkningsindustri där restprodukter skapas. – Ja, och det är ju så vi tittar överallt. Vi försöker hitta andra restströmmar. Nu har vi varit rätt koncentrerade på skogsindustrin. Men jag tror ju att det finns mer att titta på, säger Lars Björnfot. FOTNOT *hygienisera är en process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att risken för smittspridning blir acceptabelt liten. **patogener är något som orsakar sjukdom, till exempel ett virus eller bakterie. #2 2023 Cirkulära Affärer® 11