Cirkulära Affärer 1
C Kretsloppet som försvann Problemet med industri
ell livsmedelsproduktion är att näringsämnen och organiskt material skeppas från land till stad, men inte tillbaka. Även om försök görs är det en bra bit kvar till ett cirkulärt system. TEXT: HENRIK PERSSON ILLUSTRATION: METTE KOVERBERG GRAPHICVIEW ör inte så länge sedan bodde nästan alla av oss ute på landet i ett jordbrukslandskap. Vi odlade marken och skördade den. Vi åt upp det vi odlade. Ungefär som idag. När vi var klara med att äta maten gick vi till utedasset. Bodde vi i de små städerna gick vi till en tunna som sedan hämtades och kördes tillbaka till landet och åkern. Ett kretslopp där ingenting lämnade systemet. F Sedan kom vattentoaletten. Vi skördar fortfarande marken och äter upp maten. Men där tar det stopp. För det vi själva producerar spolas bort till ett reningsverk och blir slam. Slammet läggs ofta på deponi och stannar där. Det är en gigantisk utarmning av jorden där vi gör uttag efter uttag men aldrig ger tillbaka. Det görs försök att sluta kretsloppet genom att använda toalettslammet på åkrarna. Men det stöter på stora problem. Vi använder inte toaletten bara till att göra våra behov i utan spolar ner allt möjligt. Exempelvis tungmetaller och läkemedelsrester. Företag och forskare gör stora ansträngningar för att hitta lösningar på problemet med att återföra slammet till kretsloppet. Det kan exempelvis handla om att bränna upp slammet och utvinna mineraler ur askan. Eller att använda slammet för odling av grödor som vi inte äter, så som energiskog eller vall till djur och gröngödsling. Men en stor del av slammet läggs fortfarande på deponi och tas ut från kretsloppet. 20 Cirkulära Affärer® #2 2023 JORD LIV