Omtanke 1
Författarna till det nya stödmaterialet när det g
äller våldsbejakande extremism, Maria Boustedt Hedvall samt Olga Gislén kommer nu att åka runt i landet och utbilda personer inom socialtjänsten gällande detta. Foto: Henrik Fitinghoff Våldsbejakande extremism är inget nytt, utan har funnits här och i alla andra samhällen och kulturer så länge människan organiserat sig i större grupper. Det har med andra ord alltid funnits grupper av människor som av olika skäl ansett att den samhällsordning som funnits inte varit bra och protesterat med hjälp av våld. Under 60- och 70-talet var vänsterextrema åsikter ganska vanliga, och många kända personer sa sig till olika revolutionära vänstergrupper. Skillnaden var kanske att Sverige på den tiden var ett mycket starkt industriland med mycket hög välfärd och att de flesta inte upplevde att dessa grupper utgjorde något verkligt hot mot samhällsordningen. Det förekom också väldigt lite våld från dessa grupper här i Sverige, även om andra Europeiska länder drabbades mer. IDAG LEVER VI i en postindustriell tid, med mycket otrygghet och något slags paradigmskifte. Vi har människor som hakat 22 | www.ssil.se »Det problem som vi ställs inför är att det finns väldigt lite forskning kring evidensbaserad metodik när det gäller just detta« jobbar istället med låg profil och genom att utföra terrordåd och rekrytera soldater till kriget för sitt kalifat. Maria Boustedt Hedvall på det nya informationssamhället och de som halkat efter, vilket skapar en klyfta. Under tiden ser vi också två former av starkt profilerad våldsbejakande extremism, nämligen högerextremism och religiös extremism, där den förstnämnda väljer att hålla en hög och synlig profil där man vill skrämmas genom att synas och höras och på så vis få makt. Den religiösa extremismen, idag i första hand i form av jihadism och islamism, SÄPO TALAR FORTFARANDE om vänsterextremism, som naturligtvis också finns kvar men kanske är lite mindre profilerad idag. Det finns dock samhällsgrupperingar som vi kanske inte tänker på i termer som våldsbejakande extremism, och som inte riktigt passar in på en vänster/höger/religiös skala även om det ofta sammanfaller delvis med någon av dessa tre. Exempel på detta kan vara grupper som drivs av en tydlig sakfråga och är beredda att ta till våld för att uppnå sina mål. Socialstyrelsen har sedan 2015 haft flera uppdrag från regeringen som bland annat resulterat i tre stöd- utbildningsmaterial för socialtjänsten kring våldsbejakande extremism. – De tre materialen kompletterar och bygger på varandra och ger därför lite olika ingångsvinklar i problematiken, säger