Omtanke 1
Olga Gislén som varit delaktig i framtagningen av
alla tre. DET SENASTE MATERIALET släpptes så sent som den 19 februari i år och togs även det fram på ett direkt uppdrag av regeringen. Detta samtidigt som rättegången mot den terrormisstänkte Rakhmat Akilov pågår och gör frågan högaktuell. Undertiteln på det senaste materialet är ”Stöd till socialtjänstens arbete med återvändare och andra personer involverade i våldsbejakande extremistiska miljöer.” – Det problem som vi ställs inför är att det finns väldigt lite forskning kring evidensbaserad metodik när det gäller just detta, berättar Maria Boustedt Hedvall som varit med och tagit fram det senaste materialet. Den forskning som finns har framför allt ett kriminologiskt perspektiv men det är svårt att finna utvärderade metoder som rör socialt arbete. – Samtidigt finns det väldigt mycket kompetens bland handläggare och andra ute i landet när det gäller bemötande av personer som befinner sig i svåra eller utsatta situationer, och vi tror att detta är något som också kan användas när det gäller människor som på olika sätt har kontakt med våldsbejakande extremism, säger Olga Gislén. BÅDE MARIA BOUSTEDT Hedvall och Olga Gislén är dock väldigt tydliga med att socialtjänsten på inget sätt ska vara åsiktspoliser. Istället handlar det om att ge stöd utifrån individers behov och på så tidiga signaler som möjligt försöka förebygga att personer dras in i våldsbejakande extremistiska miljöer. Socialtjänstens arbete kan underlättas av om det i kommunen eller stadsdelen i stort finns ett bra arbete för att kunna kartlägga och förebygga kriminella handlingar, rekrytering och skeenden. – När det gäller vuxna är det inte så mycket socialtjänsten kan eller ska göra mer än att försöka tillgodose individens olika behov för att kunna leva, däremot finns det ett betydligt större lagrum för åtgärder när det gäller barn, säger Maria Boustedt Hedvall. Enligt den enkät som genomfördes under arbetet med utbildningsmaterialet om barn och unga vuxna är det ungefär 20 procent av handläggarna som stöter på personer med en anknytning till våldsbejakande extremism. – Vi misstänker dock att det är fler, eftersom vi i intervjuer med handläggare sett att många av dem inte ser eller tänker på att det är just det de möter hos sina klienter, berättar Maria Boustedt Hedvall. OCH DETTA ÄR ytterligare ett skäl till att Socialstyrelsen fått i uppdrag att skapa dessa stödmaterial, nämligen att öka medvetenheten om problematiken kring våldsbejakande extremism. Så hur ser det ut ute landet då? – Det är väldigt olika från kommun till www.ssil.se | 23 Foto: Getty Images