Noterat Nytt kraftvärmeverk planeras i Eskilstuna
▶Eskilstuna Energi och Miljö planerar att bygga ett kraftvärmeverk i Eskilstuna Logistikpark som ligger i Kjula utanför Eskilstuna. Det nya kraftvärmeverket kommer att producera 100 procent grön el och fjärrvärme, vilket ligger i linje med Eskilstuna kommuns klimatplan. Eskilstuna Energi och Miljö går nu ut med samrådsunderlag till närboende, myndigheter och intresseorganisationer. Nytt sätt att jobba med lastprognoser ▶Ett nytt lastprognosverktyg för fjärrvärme finns nu på webben: www.lastprognos.se. – Lastprognos.se har avancerade funktioner och kan användas utan ett stort införandeprojekt, berättar Artur Koppers, utvecklingsansvarig på Lastprognos.se. Idén till sidan föddes efter ett genomfört forskningsprojekt för Värmeforsk och utvecklingen har skett i samarbete med Erik Dotzauer. Brittisk order för Saxlund ▶Saxlund International Ltd, har fått en order på matar- och förvaringssystem till det brittiska kraftvärmeverket Slough Heat and Power, Berkshire. Saxlunds system designas för att hantera 25 ton per timme av avfall och/eller flis för att öka kundens flexibilitet i bränsleval. Saxlunds samlade ordervärde uppgår till cirka 8 miljoner och systemet ska levereras i februari 2014. Branschen skänker pengar till Filippinerna ▶På Svensk Fjärrvärmes årsmöte nyligen startade Tekniska verkens vd, Anders Jonsson, ett upprop där han uppmanade branschkollegerna att lämna bidrag till det katastrofdrabbade Filippinerna. Flera fjärrvärmeföretag har hörsammat hans uppmaning och har tillsammans skänkt över en halv miljon kronor till förmån för de drabbade. Bidragen går till Unicef, Läkare utan gränser, Rädda Barnen, UNHCR, Röda Korset samt ett lokalt initiativ med stöd till en barnby. 10 Ger signal om skick på rör Varje år uppstår skador på fjärrvärmeledningar som kostar åtskilliga miljoner att åtgärda. Men med hjälp av ljudsignaler går det att ta reda på vilket skick rören är i. På så sätt finns möjlighet att planera underhållet och förhindra dyra akutinsatser. ▶Egentligen är det en ganska enkel procedur, menar Arne Jensen. I närmare 30 år har han arbetat med ljud som verktyg för att lokalisera förändringar i olika material. En av hans senare uppfinningar är metoden Delta-t. Konkret går det till så att en ljudkälla kopplas till utsidan av ett fjärrvärmerör. Ljudet transporteras därefter genom ledningen och vattnet och fångas sedan upp av en mottagare. Vanligtvis använder man sig av befintliga mätpunkter som kammare, fastigheter eller ventiler. Metoden går ut på att bestämma skicket på röret, och inte att kolla efter eventuella läckor. Värdet anger förändringen Utifrån vilken hastighet ljudet har går det att bestämma godsets tjocklek i ledningen. Ju långsammare ljudvågorna går desto klenare rörvägg. Genom att analysera den inkommande signalen går det också att få ett svar på i vilket skick röret befinner sig i i förhållande till hur ledningen var från början. Det förutsätter att det finns urSå funkar Delta-t ◾ Efter en mätning med Delta-tskala anges värdet i en färgskala där… … grönt betyder att mindre än 25 procent av rörets ursprungliga godstjocklek har avverkats. Ledningen är okej. … gult betyder att 25 och 50 procent av godset i röret har avverkats. … rött visar att mer än 50 procent av godset i röret är borta, och ledningen kan behöva bytas. En ljudsignal skickas genom ledningarna som sedan fångas upp av en förstärkare och en mikrofon. Ljuden talar om förändringar i ledningarna som till exempel läckor. Genom att jämföra ljuden med rörets ursprungsdata kan man även få fram uppgifter om hållfasthet och skick. sprungsdata vad gäller material och vilken tjocklek röret hade från början. – Det är alltid en relation till hur det var från början. Vi talar om förändringen, hur stor materialförtunningen är i snitt, förklarar Arne Jensen. Referensdata behövs Hittills har företaget undersökt ett 100-tal ledningar hos olika kunder, bland andra Öresundkraft. En fördel är att de tagit fram ett referensmaterial för sina ledningar. På så sätt har de har något att ställa våra mätningar emot, säger Arne Jensen. – Det är där det stora probleFoto: PAAVO PERSAUD är E.ON i Örebro. Försöket gjordes i våras på ett av verkets primära ledningar och resultatet visade rött – det vill säga att godsminskningen i röret ligger på över 50 procent i genomsnitt. Lite erfarenhet av ny teknik Än så länge har man inte tagit några beslut om vilka åtgärder som ska sättas in. – Vi har fortfarande för Arne Jensen. lite erfarenheter av denna metod för att kunna uttala oss om dess tillförlitlighet och användningsområden, säger Sara Angestam, nätansvarig för Region Mitt på E.ON Värme Sverige AB. Hon påpekar dock att man är met ligger. Många värmebolag har inte tagit ställning till frågor som – hur dåliga ska våra ledningar vara innan vi säger att de måste bytas ut? Det vill säga vilken är den minsta tjockleken på ledningen för att den ska klara ett drifttryck på 16 bar och ett 120gradigt vatten, eller ännu hellre en provtryckning på runt 23 bar? En av dem som testat metoden generellt positiva till nya tekniker som kan vara till hjälp att fatta rätt beslut. Framför allt hoppas hon på att man i framtiden kommer att kunna använda Delta-t för att statusbedöma de större ledningarna. – Det skulle vara en stor fördel om vi kunde friskriva vissa ledningar. Få ett kvitto på att de är okej. LENA WREEDE Fjärrvärmetidningen • Nr 8 • December 2013