Tidningen Energi 1
Intervju Maria Erdmann Ruskar om på elmarknaden U
tmana konventionerna och engagera kunderna. Det är affärsreceptet för GodEl, Sveriges snabbast växande elhandelsbolag. Den nya vd:n Maria Erdmann förklarar hur bolaget ska fortsätta växa med hållbarhet i fokus. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ERIK CRONBERG V 14 NR 1 2021 TIDNINGEN ENERGI arje korvöre to the world. Hur kan the elbolag vara så good? Tilltalet på GodEls hemsida är onekligen lite annorlunda jämfört med de flesta andra energibolag. – Vi vill sticka ut i vår kommunikation och inte vara för corporate. Jag tror att det är ett bra sätt att bemöta våra kunder. Vi vill göra energifrågorna mer aptitliga och lättillgängliga – att komma åt känslorna hos kunderna, säger Maria Erdmann, bolagets vd sedan hösten 2020. Hon kunde inte mycket om el innan, men de senaste månaderna har Maria Erdmann satt sig in i frågorna ordentligt. Sin bakgrund har hon huvudsakligen från telekombranschen där hon under 13 år har arbetat på Bredbandsbolaget och Telenor, i en rad olika positioner. Hon har även varit COO (operativ chef) på det digitala postföretaget Kivra under sex år. – Jag skulle aldrig valt att börja på ett elbolag om det inte var disruptivt. Spänningen ligger i att utmana konventionen, säger hon. För en sådan person tycks GodEl vara en lämplig arbetsgivare. Bolaget är lite av en udda fågel på den svenska elmarknaden. Det grundades 2005 som en del av stiftelsen GoodCause, som startar kommersiella bolag och ger vinsten till välgörande ändamål. GodEls kunder får själva välja vilken organisation de vill skänka pengar till, och sedan starten har bolaget bidragit med totalt 54 miljoner kronor till olika organisationer. Mest pengar har gått till SOS Barnbyar och Rädda Barnen. Men hållbarhetstänket går längre än så. Under 2019 lanserade GodEl Sveriges första klimatpositiva avtal. Företagets klimatpåverkan, som till 99 procent kommer från den el som bolaget köper in (sett till hela livscykeln), har kompenserats med att man planterat tusentals träd och bevarat hundratals fotbollsplaner regnskog i Indonesien och Bolivia. Allt under översyn av certifieringsorgan och tredjepartsgranskare. – Totalt kompenserades för 110 procent av utsläp