Kreativa Europa i fokus 1
NOTISER 23 BÖCKER PÅ SVENSKA SKA ÖVERSÄTTAS TILL
ANDRA EUROPEISKA SPRÅK Det finns ett stort intresse hos bokförlag i Europa att översätta och publicera svensk skönlitteratur. I den senaste fördelningen av stöd till litterära översättningsprojekt inom Kreativa Europa finns 23 svenska titlar. Här hittar du alla de svenska titlarna. Hela listan på vilka böcker som ska översättas finns på programkontoret EACEA:s webbplats. Djupa kärlek ingen, Ann Jäderlund, Serbiska, Obadovic Marija De polyglotta älskarna, Linda Wolff, Serbiska, Preduzece za izdavacku i grafick delanost heliks doo Fågeln i mig flyger vart den vill, Sara Lundberg, Engelska, Book Island Ltd Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri, Engelska, Random House Ltd Skuggan över stenbänken, Maria Gripe, Bulgariska, Vassilka Vancheva Handlingen, Sara Mannheimer, Ungerska, Metropolis media group Åskan, Ulf Stark, Italienska, Iperborea Srl Sunnanäng, Astrid Lindgren, Italienska, Iperborea Srl Pappaklausulen, Jonas Hassen Khemiri, Holländska, Uitgeverij De Geus Odödlighetens elixir, Gabi Gleichmann, Slovenska, Mladinska knjiga zalozba Foto: Unsplash. Titel på svenska, författare, målspråk, förlag Till sista andetaget, Anne Swärd, Albanska, Botime Pegi Shpk Beckomberga – ode till min familj, Sara Stridsberg, Albanska, Shtepia Botuese Dituria Folkungaträdet, Verner von Heidenstam, Bulgariska, Ik Persey Eood Samlade dikter, Karin Boye, Spanska, Gallonero Deiciones Närmare kommer vi inte, Anneli Furmark, Franska, Éditions çà et là Det var vi, Golnaz Hashemzadeh Bonde, Kroatiska, Fraktura Drustvo s Ogranicenom odgovornoscu za nakladnistvo Egenmäktigt förfarande, Lena Andersson, Ungerska, Hangar 7 Doo za usluge promocije Djur som ingen sett utom vi, Ulf Stark, Lettiska, Liels un mazs sabiedriba ar ierobezotu atbildibu Sagor om natten, Kitty Crowter, Lettiska, Liels un mazs sabiedriba ar ierobezotu atbildibu Som hund, som katt, Per Nilsson, Lettiska, Liels un mazs sabiedriba ar ierobezotu atbildibu I skuggan av ett brott, Helena Henschen, Makedonska, Association for publishing trade and services antolog books dooel export import skopje Vi ses i Obsan, Cilla Janckert, Makedonska, Izdavacki centar tri dooel skopje Ishavspirater, Frida Nilsson, Makedonska, Publishing company bata press millennium limited liability company skopje RAPPORTER FRÅN EAO European Audiovisual Observatory, EAO, har nyligen publicerat två rapporter. Den ena handlar om finansieringsmöjligheter från nationella och regionala fonder för audiovisuella verk i EU:s 28 länder. Rapporten innehåller även fallstudier över hur olika länder arbetar med bland annat genus och mångfald. Den andra är en kartläggning på uppdrag av de europeiska filminstituten (EFAD:s). Diskussioner kring direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD) har genererat debatter om nationella regleringsramar för att främja europeiska verk. Det fanns därför ett stort behov av jämförande data och analys av de europeiska ländernas olika initiativ och stödregler. Analysen behövs för att identifiera hur direktivet ska tillämpas för tv-kanaler, VOD-plattformar och distributörer. Rapporterna kan laddas ner på EAO:s webbplats, www.coe.int EUROPA CINEMAS ÅRSMÖTE I samband med filmfestivalen i Cannes höll Europa Cinemas sitt årliga möte. Det är ett bra tillfälle för medlemmar i nätverket att träffas och få uppdateringar om bland annat Europa Cinemas-/MEDIA-resultaten från 2018 och marknadssiffrorna för europeiska biografer 2018 från European Audiovisual Observatory, EAO. Under träffen presenterades också andra spännande initiativ runtom i Europa, såsom Tales of Europe, European Arthouse Cinema Day och – från Sverige – Cinemas for Climate som presenterades av initiativtagaren Jens Lanestrand från Biografcentralen. Satsningen syftar till minskad klimatpåverkan genom kompetensutvecklande arbete för Sveriges biografer, dels genom föreläsningar och dels genom att Biografcentralen på sin hemsida delar idéer och tips på hur biografer kan arbeta för att minska sitt avtryck. Biografcentralen menar att initiativen kan vara hur små eller stora som helst – alltifrån att ta bort allt godis med palmolja från utbudet på en biograf till att förnya och utveckla biografens värme, ventilation och styrning i maskinrummet. Mer information om initiativet finns på Biografcentralens webbplats. Foto: Europa Cinemas. NY RAPPORT: HUR SKA DE KULTURELLA OCH KREATIVA SEKTORERNA FINANSIERAS? Vilka nya möjligheter till finansiering finns för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa? Den frågan är central i en rapport som EU-kommissionen lanserade i början på april. Nya strukturer där medfinansiering från riskkapitalister och så kallade affärsänglar ingår är en möjlighet som beskrivs i rapporten. De kulturella och kreativa sektorerna står för omkring 4,5 procent av EU:s BNP, har en god tillväxt och bidrar med innovation och mångfald på olika sätt. Trots detta finns svårigheter för företag och organisationer inom de här sektorerna att hitta finansiering för nya aktiviteter och utveckling. Kreativa Europa och lånegarantin, som är en del av programmet, är exempel på insatser för att få fler möjligheter till finansiering för de kulturella och kreativa sektorerna. Men det behövs fler och utökade insatser. Rapporten pekar på att det finansieringsglapp som funnits sedan tidigare fortsätter att vara en utmaning för de här sektorerna runtom i Europa. Rekommendationen i rapporten är att möta problemet med en mix av insatser och finansieringsinstrument. Utöver lånegarantin så kan en framtida möjlighet vara en struktur för medfinansiering genom så kallade affärsänglar (business angels) och riskkapitalister med crowdfunding som ett komplement. Till de kulturella och kreativa sektorerna räknas i det här sammanhanget film, tv och radio, litteratur, tidskrifter, musik, scenkonst, bild- och formkonst, kulturarv, design och arkitektur. 15