Kreativa Europa i fokus 1
EUROPAÅRET FÖR KULTURARV 3 frågor till nationella
samordnaren Ann-Louice Dahlgren 2018 utsågs av EU till Europaåret för kulturarv. 663 evenemang med koppling till kulturarv arrangerades under året av en mängd olika aktörer bara i Sverige – och 11 500 totalt runtom i Europa. Vi har pratat med Ann-Louice Dahlgren som under 2018 hade uppdraget att vara nationell samordnare för satsningen på Riksantikvarieämbetet. Vad gick Europaåret för kulturarv 2018 ut på? Kärnan i satsningen var att lyfta lokala aktörer som arbetar med kulturarvsprojekt – både på ett lokalt och ett europeiskt plan. Kulturarvsåret omfattade både materiellt och immateriellt kulturarv – till exempel initiativ från muséer, nedslag på arkeologiska platser, kulturmiljöer, berättande, traditioner, kunskapsöverföring, filmarvet, musikarvet och digitala satsningar. Allt i syfte att intressera människor mer för kulturarvet i hela Europa. Alla 28 medlemsländer utsåg varsin nationell samordnare. Tillsammans med kollegorna arbetade jag med att samordna och kommunicera alla de arrangemang som ägde rum under året. En av våra uppgifter var också att se synergier mellan olika projekt och sätta människor i kontakt som arbetade med liknande teman. Ett av målen med året var att lyfta fram alla satsningar som redan görs inom kulturarvet – både planerade och pågående projekt. Det handlade alltså inte om att dra igång massor av nya projekt utan snarare om att koppla samman och vidareutveckla sådant som redan var på gång. Och det visade sig att det fanns väldigt många ambitiösa och fina arrangemang, både i Sverige och Europa. Nämn något av det viktigaste som hände under året! En av de viktigaste uppgifterna var att ge en röst åt mindre, lokala arrangörer i hela Europa. Det var imponerande att se alla energiska regioner, kommuner, organisationer och ideella föreningar som genomför lokala initiativ. Temat kulturarv och lärande har varit centralt. Ett av många exempel är Hembygd 2.0 – ett samarbete mellan kommuner, region, skolor, hembygdsförbund och kulturinstitutioner i Bohuslän som levandegör lokala historier och kulturarv genom film och digitala berättelser. En annan viktig sak var hur Europaåret för kulturarv fick människor att mötas och upptäcka nya möjligheter. Olika discipliner och sektorer fick upp ögonen för varandra och startade samarbeten på nya sätt. Många projekt och satsningar har gett ringar på vattnet - till exempel arrangerar Region Norrbotten i år Kulturarv 2019, en satsning som hämtat mycket inspiration från Region Gävleborgs satsning under kulturarvsåret, Kultarv 2018. Ann-Louice Dahlgren. Foto: Carlo Rocchi Bilancini. Det blev också uppenbart att alla medlemsländer verkligen vill värna kulturarvet. Hela samarbetet kring Europaåret för kulturarv har präglats av entusiasm och vilja att dela med sig och lära av varandra. Det finns frågor som medlemsländer förstås tycker olika kring men när det gäller kulturarv är alla eniga om att det är viktigt att värna det! Vad händer efter Europaåret för kulturarv? Hela kulturarvsåret var lite som ett frö som EU-kommissionen sådde för att sätta kulturarvsfrågor på allas agendor, inte bara i EU utan även nationellt i medlemsländerna. I slutet av 2018 presenterade EU-kommissionen ”Europeiskt ramverk för kulturarv”, ett officiellt dokument baserat på erfarenheter från Europaåret med förslag på hur medlemsländerna kan fortsätta att uppmärksamma och utveckla det europeiska kulturarvet. Gruppen som arbetat med året inom EU-kommissionen sammanställer nu en rapport med underlag från alla medverkande länder. Hur kommissionen konkret kommer att arbeta vidare med frågorna finns det nog svar på först efter att den nya EU-kommissionen kommit på plats. 7