Sten 4/2015 Innehåll
Sten 4/2015 Ordföranden har ordet – Sjövikstorget
en värdig vinare!
Sten 4/2015 Kort & gott – notiser och nyheter
Sten 4/2015 Stebrottet – Oxåker
Sten 4/2015 Intervju – Ebba Matz
Sten 4/2015 Projekt – Malmö Live
Sten 4/2015 Projekt – Älvsjö torg
Sten 4/2015 Forskning – Limmade fasader
Sten 4/2015 Projekt – Stora torget Barkarbystaden
Sten 4/2015 Porträttet – Elisabeth Rosenquist Said
ac
PORTRÄTTET ELISABETH ROSENQUIST SAIDAC ”Det var a
ndra tider, med pennor och penslar. Jag laverade Långholmen med akvarellfärg. Alla ritningar ritades med tuschpennor och jag skrev examensarbetet med skrivmaskin.” D et är full fart i arbetsrummet på Tekniska nämndhuset på Kungsholmen. Bakom Elisabeth, på en väggtavla, myllrar blå, gröna och grå prickar. Omslaget till en dokumentation av stadens parkområden växer fram. Grått är också asfaltbandet hon ser utanför sitt fönster. Längs Klara sjö går den första cykelbanan genom city, ett obrutet stråk från Slussen till Solna anlagt i mitten av 90-talet, mitt i lågkonjunkturen. Elisabeth var då landskapsarkitekt på Vägverket. – Vi ritade in smågatsten på tvären för att markera att man ska bromsa in vid övergångsställen. Det var nytt med cykelstråk då, och fokus låg på trafiksäkerhet. – Allt går i vågor, jag känner igen mycket i dagens dialoger om säkra skolvägar och annat. Elisabeth är själv flitig cyklist från hemmet på Gärdet till jobbet på Kungsholmen. – Det ska vara mycket snö innan jag ställer in cykeln. Jag cyklar för att det är ett effektivt och smart kommunikationssätt och för njutningen i att cykla. Det är med grå, blå och gröna stadsinslag som Elisabeth ska leda arbetet med att vårda och förnya den offentliga miljön i Stockholm. På Park-och stadsmiljö, en del av Trafikkontoret, har man ansvar för det befintliga parkbeståndet: gaturum och gatuträd och de offentliga platserna i staden. Man har också ansvar för nyinvesteringar i mindre skala, som parker och lekplatser. – Vi byter till exempel ut gatuträd och planterar nya. Det är också stort fokus på nya cykelbanor. Det gäller att förvalta Stockholms miljö och ta fram riktlinjer för de gröna strukturerna. – Den stora utmaningen är tillväxten och bostadsbyggandet. Staden har ett stort grönt arv att förvalta. Det ekar av klassiska arkitekter som Holger Blom ( 1906-1996 ) legendarisk stadsträdgårdsmästare mellan 1938 och 1971. Han skulpterade suveränt det nya Stockholms grönområden, men ritade även en av stadens verkliga mötesplatser, Svampen på Stureplan. Det finns en särskild känslighet i Stockholms parker. Alla har olika karaktär och tempo, från Humlegårdens mjuka, silande grönska, till Kungsträdgårdens stramhet, byggd för att klara stora folksamlingar. Det finns även starkt specialiserade parker, som Högdalens skate park i betong eller Järva friområde, med unik och orörd skogs- och narturmark på tunnelbaneavstånd från city. – Vattnet och de gröna strukturerna har vi omkring oss överallt. Men det är lätt att bli hemmablind. Det gäller att stanna upp, se, uppskatta och nyttja grönområdena, säger Elisabeth. Människorna i staden måste påminnas om det unika och uppmuntras mer till att använda grönområdena. – Det är få som utnyttjar Nationalstadsparken på Djurgården, en fantastisk tillgång, som till stor del gränsar till innerstaden. Ett sentida projekt som Elisabeth är förtjust i är Norra Djurgårdsstaden med sitt starka miljöprogram. Ett annat projekt som 26 ligger henne nära är upprustningen av Brunkebergstorg, det gamla paradtorget som förvandlades till ett dystert blåshål. – Där finns ju också Riksbankshuset, en av de allra stiligaste stenfasaderna i staden. Platsen ska nu leva upp med kaféer och restauranger, nya hotell och evenemang. Vi vill arbeta med gedigna markmaterial, för känslan och för hållbarhet över tid. – För mig är sten något gediget. Jag är en stor förespråkare för att man ska använda granit i markbeläggningar. Det är en dyr initialkostnad men det är långsiktigt hållbart och dessutom återanvändingsbart. Man kan faktiskt plocka bort kullersten och använda den igen. Det är svårt med betong. I dag väljer många småbarnsfamiljer att stanna i innerstaden. Tidigare generationer drog sig gärna utåt förorterna när barnen kom, man längtade efter ”en grön plätt”. Tillsammans med den stora inflyttningen från landet ökar trycket på skolor, dagis och på parkerna, där slitaget ökat enormt. – Det är väldigt trevligt för stadens puls och utveckling att folk väljer att stanna. Nu börjar det bli lika mycket barn i innerstaden som förr i tiden. Utmaningen för oss är att hitta former för att underhålla och restaurera så att parkerna klarar trycket. Hur ska balansen mellan grått, blått och grönt och människornas alla färger kontrolleras och skötas om? Elisabeth blir något vag. Det finns heller ingen standardlösning, inget exakt svar. – Man måste ge och ta. När grönområden måste förtätas ska vi hitta den bästa lösningen med grönska och nya bostäder, utan att inskränka allt för mycket på de redan boendes miljö. Sista meningen rymmer hela problemet; alla goda idéer, klokhet, förhandlingar, överklaganden, konflikter och nya lösningar när det gamla möter det nya. Det krävs framförallt ett enormt tålamod med alla komplexa, tidsödande processer. Var finns Elisabeth Rosenquist Saidacs egen drivkraft och övertygelse? Hur föddes passionen för staden som har drivit henne genom åren? I botten finns en dubbel kärlek: till både staden och landsbygden. Hennes mamma kom från Hälsingland och pappans släkt hade trädgårdsmästeri i Skåne. – Jag har varit mycket på landet i mitt Nianfors, ett gammalt bruks- och flottningssamhälle omgivet av väldiga skogar. Jag älskar det men jag gillar också staden. Det är inte antingen eller. Hon föddes mitt i Stockholm på Banérgatan. Familjen flyttade efter några år till Kampementsgatan, de fem vita hus som byggdes i början av sextiotalet på högt belägen, oexploaterad mark vid Gärdet. Alvar Aalto hade deltagit i en stadsplanetävling om området och vunnit, men hans förslag genomfördes aldrig. Husformerna återanvändes, men med annat innehåll, ritade under ledning av Lars Bryde, en skicklig planlösare som var verk sam under hela Miljonprogrammet.
Sten 4/2015 Projekt – Cirkus
Sten 4/2015 Projekt – S:t Nicolai
Sten 4/2015 Stenprisvinnaren – Sjövikstorget
Sten 4/2015 Projekt – Valby vandkulturhus
Sten 4/2015 Krönikan – Björn Schouenborg
Sten 4/2015 Småsten – Branschnyheter
Sten 4/2015 Småsten – Dodekalitten
Sten 4/2015 Ny sten – Biskopsgården diabas
Sten 4/2015 Fråga Kurt & Kai – Leta stensorter, st
ål i sten och skötsel av marmorgolv
Sten 4/2015 Marknaden – Branschannonser
Sten 4/2015 Medlemsregister