Nordisk Energi 1
RESERVKRAFT Utöver förmågan att snabbt hantera st
örningar i elsystemet bidrar störningsreserven idag även med andra förmågor, som att starta upp hela systemet efter en stor blackout eller att köra ö-drift i de stora städerna. För att leva upp till EU-lagstiftningen kommer Svenska kraftnät emellertid att behöva separera dessa nyttor i olika produkter. FOTO: SVENSKA KRAFTNÄT med andra ord inte fi nns någon harmoniserad nordisk eller europeisk störningsreserv. Bland annat påpekar hon att störningsreserven även har andra förmågor utöver att bara hantera störningar i elsystemet. – Svenska kraftnät har också ett beredskapsansvar, som innebär att vi ska säkerställa att vi kan klara av svåra påfrestningar i systemet som inte är normaldrift. Det kan till exempel handla om att starta upp hela systemet efter en stor blackout eller att köra ö-drift i de stora städerna, beskriver Anna Jäderström. Hon berättar därför att de kontrakt de idag har för störningsreserven kräver att man förutom att kunna leverera aktiv eff ekt på 15 minuter också ska kunna bidra med de andra förmågor som tillhör stödtjänsten. Nyttorna separeras De samlingskontrakt som idag används för 78 störningsreserven har enligt Anna Jäderström lett till konfl ikter med EU:s förordningar och harmoniseringen av EU:s inre marknad för el. – Förmågan att bidra med aktiv eff ekt inom 15 minuter och att kunna hantera den största referensincidenten är samma sak som standardprodukten mFRR (manuell frekvensåterställningsreserv) och det fi nns en mängd regler för hur den får upphandlas och hur produkten ska se ut, för att produkten ska kunna utbytas inom hela Europa. De andra förmågorna faller däremot under den EU-förordning som heter Emergency & Restoration, där reglerna ser annorlunda ut eftersom den inte berör normaldrift och balansering, förklarar Anna Jäderström. För att hitta en lösning som lever upp till EU-lagstiftningen menar hon att de kommer att behöva förändra hur de upphandlar störningsreserven och separera nyttorna i olika produkter. Parallellt med de långa kontrakt de fortfarande har kvar för störningsreserven, som gäller fram till 2025, bygger de bland annat upp en kapacitetsmarknad för mFRR. – Den långsiktiga lösningen är att tillräckliga reserver säkerställs på kortare tidshorisont och att merparten kan upphandlas dagen före leverans. Vi har och kommer fortsatt behöva bra övergångslösningar för att hantera tiden mellan den nuvarande och framtida lösningen, säger Anna Jäderström. Möjligt med förbrukningsreduktion Som det ser ut idag innehåller störningsreserven inte någon förbrukningsreduktion, vilket innebär att man tecknar avtal med större förbrukare om att de ska minska sin förbrukning vid en större störning, men det är fullt möjligt att inkludera förbrukningsreduktion Nordisk Energi 4 2021