Sten Omslag
Sten Innehåll Sten 3/2021
Sten Ordföranden har ordet: En ny tid väntar
Sten Kort & gott: FInlandiahuset renoveras, bok oc
h utställning om Sigurd Lewerentz mm
Sten K-sten: VÄsterås (nya) stadshus
Sten Intervju: Tulsa Jansson
Sten Tema: Stenskulpturer i offentlig miljö
Sten Projekt: Kärrtorps nya torg
Sten Projekt: Nya Stora torg i Eslöv
Sten Projekt: Mimers trapp, KTH
Sten Projekt: Nya Ångfärgeparken, Helsingborg
Sten Familjeföretaget: Orsa Stenhuggeri
Sten Stenpriset 2021: Finalisterna
Sten Nyhet: Tuffa utredningskrav slår hårt mot små
företag
Sten God stenekonomi: Räkna med livslcykeln STENEK
ONOMI RÄKNA MED LIVSCYKELN Lönsam livslängd Vad innebär god stenekonomi och hur motiverar man valet av en naturstens beläggning jämfört med andra material — allt annat lika? Det är två grundläggande frågor som många landskapsarkitekter ställs inför när till exempel ett nytt torg ska anläggas. Sten reder ut frågetecknen. TEXT PETER WILLEBRAND – hur ska vi resonera: Är det en initial kostnad som skattebetalarna ska ta nästa år eller en långsiktigt investering för våra barn? För mig är svaret enkelt, säger stenkonsulten Anders Junghage. Han an litas ofta för större projekt och ingår även i Sveriges Stenindustriförbunds panel av sakkunniga. Han har erfarenhet av flera typer av markbeläggningar och har kunnat följa hur landskapsarkitekternas intresse för svensk natursten ökat det senaste decenniet. Anders Junghage får också ofta frågor om lämpliga material. – Men mitt viktigaste råd när det kommer till kostnader handlar inte om ytmaterialet. Det är i stället att alltid se till att underarbetet är bra utfört och att materialet ligger still, säger han. – Oavsett om det är granithällar eller betongplattor ska ett nytt torg i dag fylla många fler funktioner än tidigare, och ofta klara olika grader av trafikbelastning. Många lägger stora summor på både utseende och material medan underarbetet inte får samma prioritet. Men börjar hällarna glida eller sjunka i dåligt underlag får man ett kostsamt efterarbete, säger Anders Junghage. kalkylen för en markbeläggning består av två delar: investeringskostnad Anders Junghage, stenkonsult. och underhållskostnad. Arbetskostnaden för underarbetet är ett slags konstant, eftersom den blir densamma oavsett ytmaterial. Schablonen säger att arbetskostnaden ligger runt 500 kronor per kvadratmeter. Övriga kostnader handlar alltså om materialval, vilket innefattar parametrar som livslängd, beständighet och underhåll. – Inräknat arbetskostnad skulle jag säga att dagspriset för en kvadratmeter med betongplattor ligger runt 600 kronor. För svensk gatsten är det cirka 1 000 kronor, medan hällar ligger runt 1 600-1 800 kronor, alltså ungefär tre gånger priset för betong, summerar Anders Junghage. en 500 kvadratmeter stor torgyta kostar utifrån denna kalkyl cirka 200 000 kronor mer om man använder gatsten i stället för betongplattor, och 500 000600 000 kronor mer om man använder granithällar. Utslaget på en beräknad livslängd på 30 år innan torgets yta måst läggas om, innebär det att gatstenstorget årligen kostar cirka 6 700 kronor mer än betong - torget, medan hälltorget blir cirka 25 000-30 000 kronor dyrare per år. Men det är den kortsiktiga beräkningen. Det är när torget ska läggas om efter 30 år som delarna i kostnadskalkylen får en helt annan vikt, och ger naturstenen ett betydligt högre ekonomiskt värde än vad kalkylen visar. Medan i praktiken merparten av alla betongplattor har kasserats efter 30 år, visar studier att nästan all gatsten – 98 procent – och cirka 75 procent av hällarna kan återanvändas. – Med tanke på att gatstenens tekniska livslängd är flera hundra år och att cirka 98 procent kan återanvändas i framtida projekt räknar du rätt snabbt hem en gatstensbeläggning, säger Anders Junghage. Rent ekonomiskt skrivs gatsten och hällar av med ett marknadsmässigt restvärde som går direkt in på tillgångssidan i kommunens budget. När de används på nytt belastas inte skattebetalarna medan nya betongplattor måste betalas fullt ut igen och blir ett klart dyrare alternativ efter 30 år. Det finns med andra ord stora långsiktiga vinster i att underhålla ett gatstensprojekt. – Gatsten från 1800-talet används än, och får en eftertraktad pati na med åren. enligt anders junghage sitter många kommuner i dag på stora lager av gatsten som de inte riktigt har koll på – en dold tillgång om man så vill. – Många har enorma granitlager, av finaste bohuslänska sort. Det är ju ett kulturarv som vi borde göra mer för att bevara. Det skulle behövas en ordentlig inventering på många håll, inte minst för ”För en kommun som ska välja material för sin utemiljö är det egentligen inte så svårt. Det hållbarhetsmässigt bästa valet bör alltid ställas i relation till den totala livscykelkostnaden.” BJÖRN SCHOUENBORG, SENIORFORSKARE PÅ RISE 42
Sten Krönika: Mats-Ola Ericsson
Sten Fråga Stens sakkunniga
Sten Marknaden: annonser