Sten Omslag
Sten Innehåll Sten 3/2021
Sten Ordföranden har ordet: En ny tid väntar
Sten Kort & gott: FInlandiahuset renoveras, bok oc
h utställning om Sigurd Lewerentz mm
Sten K-sten: VÄsterås (nya) stadshus
Sten Intervju: Tulsa Jansson
Sten Tema: Stenskulpturer i offentlig miljö
Sten Projekt: Kärrtorps nya torg
Sten Projekt: Nya Stora torg i Eslöv
Sten Projekt: Mimers trapp, KTH
Sten Projekt: Nya Ångfärgeparken, Helsingborg
Sten Familjeföretaget: Orsa Stenhuggeri
Sten Stenpriset 2021: Finalisterna
Sten Nyhet: Tuffa utredningskrav slår hårt mot små
företag
Sten God stenekonomi: Räkna med livslcykeln
STENEKONOMI RÄKNA MED LIVSCYKELN 98 % 75 % Återan
vändningskoefficient för gatsten. Återanvändningskoefficient för hällar. att underlätta för landskapsarkitekterna som kanske sitter i en helt annan stad. – Just nu jobbar jag med ett projekt i Karlstad där vi återanvänder mycket av kommunens material på vissa ytor. Vi började med att inventera lagret för att sedan bestämma på vilket sätt det gör mest nytta, inte minst estetiskt. Han uppskattar att kommunen totalt har ett lager på cirka 3 000 kvadratmeter. Omräknat till en marknadsmässig värdering motsvarar det en lagertillgång på cirka 1,5 miljoner kronor. – Som dessutom ger en obefintlig miljöeffekt när det återbrukas. anders junghage tror att vi får se flera upphandlingar där kravet är att en viss procent av ytan är återvunnen sten. Samtidigt ska man vara medveten om att den återvunna stenen är att betrakta som en premiumprodukt, understryker han. – Det finns premiumytor och andra ytor. Använd krutet på rätt sätt. Klimatfrågan ställer allt på sin spets. Vad är vi beredda att betala för en råkilad svensk gatsten som i praktiken innebär nära noll i utsläpp? Det handlar dessutom att säkra återväxten av svenska stenhuggare, som i dag är obefintlig eftersom priserna är så hårt pressade i botten. Björn Schouenborg, seniorforskare, Rise. björn schouenborg är seniorforskare på Rise och räknas som Sveriges ledande expert på natursten som byggnadsmaterial. Han delar Anders Junghages syn på skillnaden mellan kort- och långsiktighet. Det är kortsiktigt mest kostnadseffektivt att täcka markytor med betongprodukter och asfalt, men kalkylen blir en helt annan när livscykelkostnaden vägs in. – Det är mycket som ligger i begreppet hållbarhet: miljö, klimat, ekonomi och sociala värden. Men vissa valmöjligheter är lättare än andra att hantera och för en kommun som ska välja material för sin utemiljö är det egentligen inte så svårt. Det hållbarhetsmässigt bästa valet bör alltid ställas i relation till LCC, det vill säga den totala livscykelkostnaden, säger han. – När vi för några år sidan genomförde Vinnovaprojektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor och jämförde klimatavtrycket för ett antal markbeläggningsprodukter stod det väldigt klart att användning av svensk natursten är överlägset andra alternativ vad gäller klimatavtryck. Då ska man komma ihåg att vi valde cykler med sex omläggningar av markytan – vart trettionde år – trots att vi vet att marksten håller i många hundra år. det finns inga genvägar, beto nar Björn Schouenborg. Ska vi uppnå ett hållbart samhälle måste vi gå mot en cirkulär ekonomi med återanvändning och återvinning. – Det borde till exempel gå att plocka upp än mer av de gamla gatstenarna som i dag ligger under asfalt och återvinna dem i en smart process. Björn Schouenborg tror att vi i fram tiden får se fler kombinationer av natursten och markbetong, där det sistnämnda materialet till exempel får rollen att låsa ytan och med stora fogar se till att dagvattnet får ett effektivt genomsläpp. – Det är en utmärkt kombination tillsammans, säger han. n 43 FOTO: ANDERS JUNGHAGE FOTO: KARIN NYMAN
Sten Krönika: Mats-Ola Ericsson
Sten Fråga Stens sakkunniga
Sten Marknaden: annonser