Nollnitton 1
Filip Hammar och Fredrik Wikingsson befinner sig
i slutet av en lång pressdag för deras nya film Den sista resan. De har precis blivit intervjuade och fotograferade av Svenska Dagbladet och tror att jag är där för att ställa frågor om filmen. Det är inte så konstigt att de tror det. Det är nämligen vad jag har sagt till deras pressperson att jag ska göra. För att upprätthålla illusionen ställer jag en fråga som endast skulle väcka misstankar hos en ohälsosamt paranoid människa. Hur föddes idén till filmen? Filip: Det började med att min pappa sa, dramatisk som han är, att han vill ha en sista konversation med mig. Jag tror att det är när man själv är som hungrigast på livet och flyttar hemifrån som det börjar bli märkbart för ens föräldrar att livet håller på att ta slut. Efter att jag flyttade öppnade pappa inte dörren till mitt sovrum på flera år. Det blir nästan som döden före döden. Fredrik: När Filip började prata med mig om det här kände jag att det finns något universellt i den förtvivlan man kan känna kring att ens föräldrar inte är som förr. Ganska snart insåg jag att den här resan kanske handlar lika mycket om att Filip behöver inse att Lars kommer att dö, om man ska hårdra det. Det är kanske dags att jag förklarar vad som pågår. För ett par dagar sedan blev jag kontaktad av skivbolaget Universal, som undrade om jag är intresserad av att åka till Liverpool och intervjua The Libertines om deras nya skiva. För att ni ska förstå vad det innebär måste ni veta att Pete Doherty har betytt mer för mig och hur jag ser på världen än August Strindberg, Carl Reinholdtzon Belfrage och mina föräldrar. Det är en idoldyrkan som inspirerat mig till viss besöksförbudsangränsande turism. En gång tvingade jag min dåvarande flickvän att ägna vår semester i Monaco åt att leta efter en terrass där jag sett Pete Doherty äta en macka i ett Youtubeklipp. En annan gång gjorde jag en pilgrimsfärd till en fruktaffär i Paris där jag sett honom köpa en flaska vodka på en paparazzibild. Sedan strök jag omkring utanför hans lägenhet på Rue de Copenhague. Nu när jag äntligen ska få träffa honom kan man säga att jag hyser vissa förhoppningar om att han ska tycka om mig. När jag ställdes inför #2 2024 17