MES 1
NÄRINGSLIV Regulatoriska hinder och skatter hämma
r utvecklingen av ny solenergiproduktion runtom i landet. Det anser Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi. SOLENERGIBRANSCHENS TILLVÄXTPOTENTIAL HÄMMAS AV REGELVERK OCH SKATTER TEXT: ANNIKA WIHLBORG FOTO: OMEOM Under 2022 anslöts över 50 800 nya solcellsanläggningar till det svenska elnätet, en ökning med 91 procent från 2021. Den svenska solenergimarknaden är fortfarande expansiv men flera regulatoriska hinder och skatter hämmar utvecklingen av ny solenergiproduktion runtom i landet. Det anser Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi. – Sverige ligger fortfarande efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Jämfört med länder som Danmark, Holland och Tyskland har vi bara skrapat på ytan av solelens kapacitet. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. För att nå dit krävs en nationell strategi och nationella mål för solenergins utveckling. Hittills har nationella mål och en strategi för 18 solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner. För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. – Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. Energimarknadsinspektionen vill inte längre att nätägare ska reducera nätavgiften för småskaliga elproduktionsanläggningar. Myndighetens bedömning är att bestämmelserna står i strid med EU:s elmarknadsdirektiv. Svensk Solenergi bedömer att detta kan påverka åtminstone 130 000 villaägare, bostadsrättsföreningar och företag. Det kan med andra ord bli dyrare för familjer med solpaneler på villataket och för företagare som producerar solenergi framöver. – Att i dessa tider av ekonomisk oro bädda för ytterligare höjda kostnader för elproducenterna är allvarligt. Både Sverige och EU vill göra det enklare och mer förmånligt för alla som använder sina tak till solel. Därför är det mycket förvånande att Energimarknadsinspektionen föreslår en försämring som riskerar att resultera i en dämpande effekt för solenergibranschen, säger Anna Werner. Hon anser att anslagen till det gröna avdraget bör öka och regelverken justeras för att skapa goda förutsättningar för alla som vill använda sig av egenproducerad, fossilfri el. Enligt Svensk Solenergi bör det gröna skatteavdraget omfatta även exempelvis installation av solfångare, en viktig åtgärd i dessa tider när många initiativ behövs för att öka andelen förnybar el i nätet. En annan central fråga för Svensk Solenergi är att på ett bättre sätt nyttja de stora takens potential. – I dagsläget finns det drygt 8000 tak runtom i Sverige med potential att producera mer än 500 kWh solenergi per år. Den förhållandevis höga energiskatten på egenanvänd el bromsar upp utvecklingen eftersom den gör många fastighetsägare med tillgång till stora tak tveksamma till att investera i solenergianläggningar. Sverige är det enda europeiska landet med den här typen av skatt som definitivt bör slopas, säger Anna Werner. Tillståndsfrågan är en ytterligare en faktor som i dagsläget hämmar solenergibranschens utveckling. – I dagsläget kan det ta år för Länsstyrelsen att handlägga en ansökan om och fatta beslut kring en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska kunna öka i tillräcklig snabb takt. Därför behöver tillståndsprocessen snabbas på, exempelvis genom att regeringen ger Länsstyrelserna en tydligare tidsgräns. Vi anser även att solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras, avslutar Anna Werner. ®