Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53 Skadligt att bära sin golfbag?
D Då och då kan man läsa i tidningarna om hur illa våra stackars skolungdomar far av att bära några skolböcker en stund. De blir visst sneda för hela livet med en gång, om inte ännu värre! Eftersom jag de sista må- naderna denna säsong burit min golfbag i stället för att dra den - och funnit det vara lätt och bekvämt att göra så - vill jag ställa följande fråga (som jag tror är av så allmänt intresse, att jag gärna såge svaret i Svensk Golf): Kan det, på kort eller lång sikt, vara skad- ligt för ryggen att man bär sin golfbag i stället för att dra den? Jag tänker mig att den bärs på vanligt sätt i bärrem över axeln, antingen rakt ner eller vriden tvärs över ryg- gen. Med tanke på ingressen: löper våra juniorer större risk än vi som vuxit färdigt? Försök helst få någon golfspelande, rygg- kunnig läkare att utförligt svara på detta. Han vet då vilka vikter det är fråga om och kan väl då också uppskatta andra eventuella risker i sammanhanget. HÅKAN FRISENDAHL Ågesta GK SVAR: Givetvis finns inga vetenskapliga utred- ningar rörande risk för samtida ryggbesvär när man snedbelastar ryggen genom ensi- digt bärande med en viss scoliosbelastning (scolios = snedrygg) till följd. Å andra sidan saknas sådana vetenskapliga data nästan helt när det gäller orsakerna till ryggbesvär respektive värdet av olika behandlings- former. Ur denna synpunkt synes det rimligt att kunna något sakligt filosofera om teoretiska risker eller icke risker. Beträffande snedbärning av portföljer, skolväskor eller liknande har man tyckt till om i ortopedisk litteratur och diskussion och seriösa iakttagare menar sig misstänka att sådana snedbelastningar även av lättare bördor på lång sikt kan medföra snedställ- ningar. Golfbagar är ju betydligt tyngre och skulle därför innebära en större risk. Golfinstruktör sökes till ARVIKA GK och SUNNE GK. Medlemsantal är 280 resp 240. Klubbarna har var sin 9-hålsbana med driving- range och shop. Tjänstgöring per vecka med 4 dagar i Arvika och 2 dagar i Sunne. Avstånd mellan de båda banorna är ca 50 km. Närmare upplysningar genom Bo Axelsson, tel arb 0570/128 00. Skriftlig ansökan till ARVIKA GOLFKLUBB Box 33, 671 01 ARVIKA. Nästa steg i den eventuella beviskedjan innebär att en snedbelastad och lätt scolio- sisk rygg skulle ge mera ryggbesvär än en som tilläts vara helt rak. Även på detta om- råde saknas det välbevisande vetenskapliga utredningar men även här menar man att en snedbelastning på lång sikt kan ge en ökad frekvens av ryggbesvär. Man kan alltså bara spekulera i dessa frå- gor men mina personliga spekulationer är att den relativt tunga golfbagen även om den bara bärs en rad söndagar å rad kan tänkas ha en viss negativ effekt, speciellt på äldre människor, vars rygg kan reagera lät- tare vid snedbelastning. Jag skulle tänka mig att för äldre männi- skor, som sätter igång att bära sådana ba- gar, räcker det att som varningssignal ha deras eget subjektiva välbefinnande. Visar det sig att de efter en sådan belastning bör- jar få ryggbevär är detta en anledning att antingen byta sida eller återgå till bagvagn. OLOV LINDAHL Professor Pumans bollar är rundare än de flesta D Talesättet "bollen är rund" syftar som bekant på att allt kan hända i bollspel. Av nedanstående att döma spelar min gode vän och klubbkamrat Johan Puman golf med ovanligt runda bollar. Han har nämligen lyckats med konst- stycket att två år i följd avsluta samma täv- ling (VVS-golfen) med eagle 2 på Wermdös 18:e hål, 330 m, par 4! Alla som spelat Wermdö-banan vet att 18:e hålets fairway ligger i en svacka och att det krävs en bra drive för att nå över denna. Johans första eagle kom till efter en av hans bättre drives på hålet. Bollen var förbi svackan och enda bekymret visade sig vara solskenet, som gjorde att Johan var- ken såg green eller flagga. Följaktligen försvann bollen, ivägsänd av en järnsjua i ungefärlig spelriktning, "in i solen" och det letades noggrant i green- bunkrar och på foregreen innan någon för- synt föreslog att även hålet var värt att in- spekteras. Jodå, där låg Johan Pumans runda boll. I juni 1978 var det åter dags för VVS-golf på Wermdö med Puman i startfältet. Efter en inte alltför märkvärdig insats under ron- dens första 17 hål var det dags för 18:e och sista. Johan, väl medveten om fjolårets be- drift, slog en mindre god drive i svackan till vänster, nästan out-of-bounds. Från detta, för oss vanliga spelare, omöjliga läge såg han bara himmel och skog. Johan bad en medspelare agera forecad- die ty han ämnade slå en järnfemma med draw runt några träd. Denne forecaddie blev lyckligt vittne till hur bollen landade i framkanten på greenen, studsade några gånger och snällt rullade i hål. Tur? Nej, Johan Puman har inte tur. Han har rundare bollar än de flesta. Vi har i Ågesta GK infört begreppet "Pu- man-boll". Det är en boll i rörelse som inte beter sig som andra bollar i rörelse. CHRISTER KRUSE Ågesta GK Många problem kan lösas utanför SGF? Jag har haft nöjet att tillsammans med Göran Norlin och Lennart Pettersson arbeta med »Personalfrågor», ett projekt, som för- anletts av ett rådslag vid föregående års- möte. Det framgick ganska snart, att dessa problem bäst borde lösas av ett utanför SGF stående organ, nämligen det förbund i SAF (TAF), som organiserar gofklubbarna. Dessa ansluter sig efter nödvändighet och intresse frivilligt, betalar sina avgifter och bildar sin egen lilla organisation efter de regler, som råder i SAF. Trots att SGF lämnar klubbarnas personalfrågor, kommer naturligtvis praktiskt folk att tillse, att ingen intressekonflikt behöver uppstå. Bankommittén har vid sina senaste kurser tagit upp sådana avgifter, att någon kostnad inte har drabbat SGF. De intresserade klub- barna har själva betalt icke blott de egna kostnaderna utan även för kursen gemen- samma. Jämförande kostnadsanalys är ett annat projekt, som jag arbetat med under året. För mig är det ganska klart, att klubbarnas ekonomiska problem kommer att vara myc- ket betydelsefulla i framtiden. För alla? Knappast. Några klubbar har inga problem, eller vet inte om det, eller tror inte det är möjligt att förändra sin situation. Kanske det vore lämpligt att skapa en grupp av klubbar med intresse för och förmåga att tillägna och tillämpa gemensamma ekono- miska erfarenheter. Det är också möjligt, att andra avsnitt av den nuvarande gemensamma aktiviteten kunde överföras till smärre intresseorgani- sationer. Problem, som ökad PR för klubbar som söker medlemmar, hör till dem, som inte tillräckligt har kunnat beaktas, men som i en sådan organisation kanske kunde lösas. Möjligheter bör finnas, att grupper av klubbar med gemensamma problem kan lösa dessa utanför SGF:s organisation. Alldeles självklart måste även i en framtid majoriteten av de nuvarande uppgifterna (regler, elitgolf, information, internationellt samarbete) lösas centralt och gemensamt. Utvecklingsarbete med aktuella och kom- mande problem måste också initieras och ledas centralt. Självklart är också, att »obligatoriet» för Svensk Golf, i sportens gemensamma in- tresse, måste bestå. I svårigheten att balansera mellan avgif- ternas nivå och inriktningen av deras an- vändning vore kanske etablerandet av intresseorganisationer av temporär eller permanent art en utväg. Vissa kostnader skulle inte behöva »ältas» på förbundsmö- tet. Intresset för ett aktivt projektarbete i klubbarna skulle öka. HELMER REVEMAN Styrelseledamot, SGF SVENSK GOLF · 1/1979 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64