AMES 1
OMSLAGSPROFIL REGIONENS AFFÄRSMAGASIN NUMMER 8 20
18 Mindre många Josefina Syssner, forskar om kulturgeografi Gryts varv Från skeppsvarv till förstklassig marina med Göran Ferm Swisslog Har hela världen som arbetsfält Helene Oscarsson VD och Klustermotor, Vreta Kluster Tema: Företagande utanför storstan Marknadsskola, Krönikor, Technopolis, Resetips m.m. I sju år har Vreta Kluster arbetat för att bidra till utvecklingen av de gröna näringarna i Östergötland. Helene Oscarsson, VD och Klustermotor, berättar om några av de häftiga och intressanta företagen som finns i regionen. Ofta är de små, enmans eller fåmansföretag, som ligger lite utanför de större tätorterna. Helene Oscarsson MOTORN I KLUSTRET TEXT: KARIN WIKLUND FOTO: BJÖRN LISINSKI – När vi pratar om de gröna näringarna menar vi jordbruk, skogsbruk, mat, djurhållning, energi, vattenbruk och trädgård, berättar Helene. Det är branscher med råvaruhantering där råvaran är fotosyntesbaserad. Den är alltså i princip tillverkad av sol och koldioxid, och därmed förnybar. Det kan vara skillnad mellan att driva företag i tätort jämfört med att göra det utanför tätorterna. – Det kan vara både för- och nackdelar med det. Det kan till exempel vara lättare att få tag i mark för att bygga industrilokaler på men det kan också vara svårare att få bankerna att vilja vara med och finansiera. Teknikutvecklingen leder till allt högre krav på specialiserad arbetskraft, och längre från tätorten kan det vara svårare att få tag på de personerna. Samtidigt får man ofta en lojal personal om många i närområdet jobbar hos en, när företaget blir viktigt för de som bor i närheten. En fördel med att ha en industri utanför tätort är också att den inte stör omgivningen lika mycket, säger Helene. BRA VÄGAR UNDERLÄTTAR förstås både pendling och godstransporter. – Om vi tar Väderstadverken som exempel så har de behov av många specialiserade ingenjörer och många pendlar från till exempel Linköping, 20 Tranås och Mjölby. Då är en fungerande kollektivtrafik viktig. Logistiken blir också lättare utanför städerna, för den som har mycket råvaror in och produkter ut, under förutsättning att infrastrukturen är bra. Det blir ofta också närmare till råvaran, särskilt i de gröna näringarna där råvaran kommer från jorden och skogen, säger Helene. EN NACKDEL HELENE SER är att politiken lätt glömmer bort den industri som finns utanför tätort. – Huvudkontoren för stora industrier flyttar ofta in till städerna, särskilt till Stockholm, förr eller senare. Ledningen har nytta av att kunna nätverka med andra och det blir till exempel närmare till banker, konsulter och politiken. När huvudkontoret ligger i Stockholm blir det lätt att glömma att produktionen ligger någon annanstans. Politiskt och i samhällsdebatten är det lätt att tro att landsbygden behöver en massa bidrag för att kunna leva men så tycker inte jag att det är, det är ofta här varorna produceras, och det finns massor av företag som drivs och frodas på landsbygden, säger Helene. Helene tror att urbaniseringstrenden har en mottrend. – Jag ser en annan trend, där folk gillar att bo på landet, även den specialiserade arbetskraften vi pratade om tidigare, såsom affärsutvecklare, tekniker och IT-specialister. Man kanske vill ha häst, skog runt husknuten, ha barnen i en mindre skola till exempel. Då är det ju inte fel om det finns jobb i närheten. Med bättre infrastruktur, bra internet, bra mobiltäckning och bra pendlingsmöjligheter, kan fler jobba hemifrån och fler tjänsteföretag etablera sig på landsbygden, tillsammans med råvaruproducenter som producerar det mesta av vår mat, och till exempel skogsindustri, förädlings– och tillverkningsföretag, menar Helene. Helene vill lyfta exempel på lyckade företag inom området mat. – Det har vi många av i Östergötland. Löts gårdsmejeri, till exempel. De har en mycket skicklig mejerist och de levererar sitt smör till NOMA, en restaurang i Köpenhamn som räknas som värdens bästa. De levererar till några riktigt fina restauranger i Stockholm också, sådana som har stjärna i Guide Michelin. De gör även många goda ostar, berättar hon stolt. ETT ANNAT MATFÖRETAG som fått frågan om att göra leveranser till prestigefyllda företag är Brostorps gård. – Det började med mjölkkor och en hallonodling. Nu gör de både ost och egen ostkaka. De