STT 1
16 Bygg, Bo & Energi - bilaga som medföljer STT V
ecka 10 onsdag 9 mars 2016 Sotning för säkerhet och miljö SJUHÄRAD Det är kommunen som är ansvarig för att sotning bedrivs enligt lagen om om skydd mot olyckor, men vad innebär sotning och brandskyddskontroll egentligen? Dick Hålldén är skorstensfejarmästare med ansvar för Mark och Tranemo och även Varberg, Falkenberg och Halmstad. Vilka bestämmelser finns det om sotning? – Det finns olika frister, alltså hur ofta olika eldstäder ska sotas och brandskyddskontrolleras och enligt lag är också fastighetsägarna skyldiga att lämna tillträde för sotning. Varför ska man sota? – En del av det oförbrända i veden sätter sig som sot i skorstenen och kan ta eld. Därför är det viktigt att få bort så mycket sot som möjligt. Sotningen ger också ett bättre drag samt minskar ener giförbrukningen. Vad är skillnaden mellan sotning och brandskyddskontroll? – Sotning syftar till att ta bort sot för att minska risken för soteld och skulle eld ändå uppstå, blir den mindre intensiv i en sotad skorsten. Brandskyddskontrollen däremot syftar till att kontrollera så att inga brister eller skador har uppstått, på grund av ålder eller felaktig användning. En vanlig sotning utförs av en skorstensfejare, men brandskyddskontrollen måste göras av en skorstensfejartekniker. Men det händer ju någon gång att det blir soteld strax efter att det sotats. Hur kommer det sig? – Det är väldigt sällan, men kan hända om det är tjära i rökkanalen. All tjära går inte bort med vanliga sotningsverktyg och då måste man utföra särskild tjärrensning, vilket inte ingår i den ordinarie sotningen. Men då vi sotat får vi ändå bort en del av tjäran som luckrats upp och det förbättrade draget gör att lågorna når längre in, vilket ökar risken att den kvarvarande tjäran tar eld. I dessa fall skickar vi alltid ett meddelande till fastighetsägaren om att kontakta oss för rådgivning och för att boka tid för tjärrensning. Hur har utvecklingen för uppvärmning påverkat din bransch? – Den har haft en stor påverkan. Oljeeldningen har minskat kraftigt och ersatts av andra uppvärmningsmetoder, vilket har minskat efterfrågning på sotning. Moderna värmepannor är dessutom effektivare och kräver inte sotning lika ofta. Kaminer och braskaminer däremot har ökat kraftigt på senare år, men den ökningen kompenserar inte det övriga bortfallet. Vad är det vanligaste felet vid eldning i värmepanna? – Det är att elda för hårt med för lite syretillförsel till förbränningen. Man arbetar dagtid och vill att brasan skall hålla värmen så länge som möjligt och stänger därför lufttillförseln vilket resulterar i pyreldning, som är förbränning med underskott av syre och som bildar mycket sot och tjära. Vad kan man göra för att förbättra förbränningen? – Montera in en ackumulatortank. En äldre värmepanna utan ackumulatortank, släpper ut 100-120 kilo tjära per år, vilket till största delen går ut i atmosfären. Men med en ackumulatortank blir utsläppet istället cirka tio kilo. Installerar man dessutom en modern vedpanna med keramik i eldstaden minskar utsläppet till cirka ett kilo. Eldas det för hårt även i braskaminer? – Ja, särskilt under kalla perioder. Man bör inte elda mer än ett till två kilo ved per timma och inte mera än tre till fyra timmar för att sedan låta den svalna av i några timmar. Vi ser en ökning av antalet sådana bränder under strömavbrott då man försöker hålla värmen i hela huset och dessutom eldar längre perioder. Får man sota själv? – Man kan söka dispens hos kommunen att få sota själv och då gå en kortare kurs. Har ni register på alla eldstäder? – En fastighetsägare som installerar en eldstad, eller tar en gammal i bruk, som inte längre är registrerad för sotning, är skyldig att anmäla det. I Mark, där vi funnits länge, har vi ganska god koll. Men i Tranemo känner jag att de register vi fick när vi tog över förra året, inte var fullständiga. De fastighetsägare, både i Tranemo och Mark, som är osäkra på om deras eldstad är registrerad eller ej, får väldigt gärna höra av sig. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com FOTNOT: I Svenljunga kommun är det Gösab sotnings AB i Borås, som har entreprenaden för sotning. Konventionell värmepanna: Tre gånger per år. Modern miljögodkänd panna: Två gånger per år. Pelletspanna: En gång per år. Lokaleldstäder (kaminer, braskaminer): En gång per år. Lokaleldstäder som används i ringa omfattning, vart tredje år, och i väldigt ringa omfattning, Sotningsfrister för hushåll i Södra Älvsborg vart sjätte år. För imkanalssotning av köksfläkt i bostadshus, är det fastighetsägarens ansvar att beställa sotning vid behov. Brandskyddskontroll: Beroende på anläggning och användning i intervaller om två, fyra eller åtta år. Sotningen erbjuder en stor bredd av både arbetsobjekt och arbetsplatser. Stora och små företag, lantbruk och privatbostäder. Men med den snabba utvecklingen inom uppvärmning, minskar behovet av sotning. – Förr fanns det flera skorstensfejare i kommunen, säger skorstensfejare Tony Andersson. Nu är han ensam i kommunen, förutom när han får hjälp av skorstensfejarteknikern från Mark. – Fortfarande är det mest villapannor. Oljeeldningen är nästan borta, men ved och pellets är vanligt. Tvärtemot vad man kanske kan tro, tycker Tony att de nya moderna pannorna är svårare att sota. – De avancerade är svårare och tar längre tid. Något som också har minskat är sotning av köksfläktar. Idag ingår det i fastighetsägarens övergripande ansvar för sitt brandskydd att se till att de blir rengjorda. Men Tony ser andra orsaker också. – Det lagas mindre mat idag och en del moderna fläktar går inte heller att sota. Man får renFÖR SÄKERHETS SKULL. Regelbunden sotning är A och O för att den mäktiga värmepannan hos Turnwood ska fungera effektivt, menar skorstensfejare Tony Andersson. Skorstensfejare – ett yrke i stor TRANEMO Skorstensfejare har funnits ända sedan medeltiden och arbetsmetoderna är i stort sett desamma idag som då, men arbetssituationen har förändrats. göra de delar där man kommer åt, annars är det bara att byta ut dem. Just den här dagen arbetar Tony med en mycket speciell värmepanna hos träfabriken Turnwood. – Den är byggd 1947 och den äldsta som jag sotar här i kommunen. Men det är ändå inte åldern som imponerar mest på Tony. – Pannan är otroligt stor och väldigt modernt byggd. Att ha rökgasavskiljare på den tiden, måste vara mycket ovanligt. En gång i tiden drev den en stor ångmaskin här på fabriken. Den här gången är det bara vanlig sotning av tuberna. Men en gång om året ger sig Tony även in i kanalerna. – Då är det bara ögonen och tänderna som syns när jag Före: ”Det lagas mindre mat idag och en del fläktar går inte att sota” TONY ANDERSSON Visst syns det skillnad. FOTO: VIAVINGA