STT 1
30 STT Vecka 5 onsdag 29 januari 2014 TYCK TILL R
EDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Bilisten kan själv påverka Det finns mycket bilisterna i Västra Götaland kan göra för att minska klimatpåverkan, menar Anders Huss, kommunikationsdirektör på på Statoil Sverige. Den statliga utredningen om hur bilismen ska bli oberoende av fossila bränslen har nyligen presenterat en rad förslag som kan reducera Sveriges klimatpåverkande koldioxidutsläpp. Det är bra, men bilisterna i Västra Götaland behöver inte vänta på att staten ska införa nya styrmedel Bilister har många möjligheter att göra egna val som minskar bilarnas klimatpåverkan. Ett sätt är att köpa bilar med låga koldioxidutsläpp. Utsläppen från de nya bilar som såldes i Västra Götaland under 2012 uppgick i genomsnitt till 136 gram per kilometer, jämfört med riksgenomsnittet på 138 gram. Ett annat sätt är att tanka förnybara drivmedel, när bilen är byggd för det. Med långsiktigt hållbara produktionsmetoder kan etanol, biogas och andra förnybara drivmedel bidra till att minska trafikens klimatpåverkan. Den allra viktigaste insatsen för att minska trafikens klimatpåverkan är dock den sparade litern. Därför måste vi undvika onödig bilkörbesparing på omkring 1 451 kronor och 269 kilo koldioxid om året. ning och köra på ett smart sätt. Bilisterna i Västra Götaland minskade sin körning med 2,0 procent under 2012. Bilarna i länet kördes i genomsnitt 1 253 mil, 25 mil mindre än året innan. I hela riket minskade bilkörningen med 1,7 procent. Som bilist kan man också minska bränsleförbrukningen med omkring tio procent genom att ha rätt däcktryck och köra på ett sparsamt sätt. För bilisterna i Västra Götaland skulle detta i genomsnitt innebära en Vi kan inte heller blunda för att den absoluta merparten av de befintliga bilarna i Sverige endast kan drivas med fossila drivmedel. Det är självklart att drivmedelsföretagen bör fortsätta att blanda in förnybara komponenter i sin bensin och diesel, och se till att dessa drivmedel kan ta bilen längre per liter. Bilister som aktivt tar ställning vid val av drivmedel uppmuntrar den utvecklingen. Statoils miles diesel bio innehåller exempelvis upp till 30 procent förnybara komponenter, samtidigt som man genom ett additiv kan köra cirka två procent längre på samma tank. Det minskar bilens klimatpåverkan med drygt 22 procent jämfört med marknadens standarddiesel. I Årets billän b2013 har Statoil rankat Sveriges län utifrån samtliga bilars körsträckor och förbrukning av bensin och diesel, samt utifrån hur stor andel av Vi måste undvika onödig bilkörning. ANDERS HUSS de nyregistrerade bilarna som är miljöbilar och hur stora koldioxidsläpp de nya bilarna har. Syftet med rankingen är att visa vad bilisterna själva kan påverka genom kloka val. Västra Götaland hamnar på andra plats bland Sveriges 21 län. Kommer privatpersoner, företag och kommuner i Västra Götaland att gå i spetsen för att minska bilarnas klimatutsläpp under 2014? ANDERS HUSS kommunikationsdirektör på Statoil Fuel & Retail Sverige Svar på Göran Anderssons inlägg i STT 19 december. DÄRFÖR NOBBADE JAG TIMBUKTU Jag avstod från prisutdelningen till Timbuktu i Riksdagen av flera skäl. Det handlar dels om den omtalade hotfulla låttexten, men också om att den grupp som Timbuktu uppträder tillsammans med har en medlem som är dömd för bland annat olaga hot efter att ha beskrivit på twitter hur han vill tortera och döda en svensk partiledare. Om Timbuktu tycker detta är ett lämpligt sammanhang att förekomma i tycker jag inte han ska bjudas in till riksdagen till en manifestation mot just främlingsfientlighet, våld och rasism. Den senaste tiden har vi fått många rapporter om hot mot både politiker och journalister. För mig är riksdagen demokratins främsta symbol. Mitt val att avstå från ceremonin i riksdagen har självklart inget att göra med att inte stå upp emot främlingsfientlighet och rasism. Men om inte vi riksdagsledamöter vågar sätta ned foten mot våld och hot riktat mot politiker och journalister, vem ska då göra det? JAN ERICSON (M) Riksdagsledamot Ubbhu ENAS OM BELYSNING TILL SKOTTEK Det är intressant att läsa om alla de kommuninvånare som i insändare och medborgarförslag har beskrivit önskemålet om belysning på banvallen från stationen i Ulricehamn till Skottek. Jag hoppas verkligen att majoriteten i kommunfullmäktige beslutar att göra denna investering till gagn för alla kommuninvånare. Här kan man tala om folkhälsa när man ser människor i alla åldrar som använder banvallen till Skottek året runt. År 2010, i mars, lämnade ”Här kan man tala om folkhälsa.” ARNE FRANSSON mp, s och v in en motion om solcellsdriven belysning på banvallarna. Motionen blev avslagen, men jag yrkade på att man åtminstone i budgetarbetet inför 2012 skulle beakta att anlägga en solcellsdriven belysning utmed banvallen i Dalum och den ej belysta delen från reningsverket i Ulricehamn till Skottek. Det kan tilläggas att Inga-Kerstin Skarland(s) och Lars Holmin(m)yrkade bifall. Vi i mp har sedan varje år i vårt eget budgetförslag tagit med denna investering. I Alliansens handlingsprogram från början av 2011 kunde alla intresserade läsa: ”Ur ett folkhälsoperspektiv är belysning av banvallen inom våra tätorter viktig” och i budgetpapper från 28 november samma år kan man mycket tydligt se ett alliansförslag med rubriken ”Belysning på banvallen tillförs 750 000 kronor till Miljö-och Samhällsbyggnad”. I kommunstyrelsen försvann deras eget förslag plötsligt. Till sist: Låt oss nu glömma allt om varför denna satsning inte blivit förverkligad ännu. Lyssna på alla kommuninvånare som önskar belysning. Det senaste medborgarförslaget, som i december 2013 lämnades in från Cecilia Ehrenborg, beskriver på ett bra sätt önskemålet om belysning till Skottek på banvallen. Jag hoppas innerligt att kommunfullmäktige tillstyrker hennes förslag, där hon också nämner solcellsdriven belysning. Kunde alla partier vara eniga om en lekpark nere vid Sjöstaden så kan vi väl bli eniga om denna investering. ARNE FRANSSON Miljöpartiet, Ulricehamn ETT STEG I RÄTT RIKTNING Ett steg i rätt riktning för landsbygden och småkommunernas chans till överlevnad! Nytt EU- direktiv som ger tillbaka kommunerna dess bestämmanderätt gällande olika upphandlingsfrågor, precis som förr i tiden. Jättebra! Detta hoppas jag kommer att utnyttjas till 100 procent av alla kommunala inrättningar som nu köper in tjänster och varor utifrån, trots att dessa ofta finns att tillgå i kommunerna. Utnyttjas detta direktiv till fullo gynnar det naturligtvis allt lokalt företagande, såväl butiker och företag som jordbruket. Det kan generera för större möjlighet till en positiv framtidstro i de mindre landsbygdskommunerna som idag är mer eller mindre utdömda. Som privat kan vi dra vårt strå till stacken med att vara solidariska och i första hand utnyttja det företagande som finns i vår närhet! Vi måste ge landsbygden chans till en framtid med överlevnad på alla de sätt som är möjliga att tillgå. BIRGITTA LINDQVIST SD Tranemo GÖR PARKGÅRDEN TILL BYGDEGÅRD Vi socialdemokrater vill att Parkgården återställs till att vara Svenljungabornas ”bygdegård”. Utan några politiska beslut förändrades Parkgårdens ändamål – från bygdegård till kontorslokal. Möjligheterna till att anordna fester och kalas har försvårats. Servering får numera ske i foajé. Därför ber vi ordförande ”Precis som förr i tiden. Jättebra!” BIRGITTA LINDQVIST för Parkgården Owe Lundin, återställ lokalen. Om din verksamhet behöver kontorsutrymme så finns det lediga lokaler i kommunhuset. Med tanke på Svenljunga kommuns ekonomi så får vi vara försiktiga med vallöften. Och för många återställare kan ha sina risker. Men vi socialdemokrater lovar ändå, om ingen förändring sker, att göra Parkgården till en valfråga och att återställa lokalen till Svenljungas ”bygdegård” PER ANDERSSON Arbetarepartiet socialdemokraterna VART ÄR VI PÅ VÄG? En representant för Sveriges kommuner och landsting redogjorde nyligen i SVT Forum för att Sverige är det land i Europa, där urbaniseringen, et vill säga inflyttningen till storstadsområdena går snabbast. Som följd angav han ett mera ojämlikt Sverige och, för en del av hans uppdragsgivare, svårigheter att skaffa personal, såväl i antal som med rätt kompetens. Under mänsklighetens historia har förändringar av centralistisk art skett utifrån ändrade yttre livsbetingelser, exempelvis sätten att skaffa mat, kristendomens införande samt ångmaskinen och elektriciteten som grundkraft för industrialismen. I början var det tusentals år mellan de stora förändringarna, men senare har förändringarna kommit med allt mindre tidsintervall. Alla samhällsförändringar har sina vinnare och förlorare. Ju snabbare förändringar, desto större risk för en väsentlig andel förlorare. Min generation (den nu äldsta) fick ta del av industrialismens final under slutet av 1900-talet. I vårt land användes den till att skapa ett förut okänt välstånd och om inte hel så dock en väsentlig jämlikhet mellan individer och mellan landsdelar. Man kan diskutera när industrialismens funktion och tankerum tappade sin styrkraft. Datorndigitaliseringen har givit en ny tid i väsentliga avseenden. En följd världen över är en kraftig befolkningsomflyttning. Vad sker då i ”minusområdena”? I en fri ekonomi undviker kapitalet dessa områden, alltmer service försvinner, och rekrytering”Dessutom är det mycket orättvist.” ROLF SJÖLIN en av rätt kompetens försvåras. Såväl små föreningar som stora organisationer, exempelvis kyrkan, fackliga, idrottsliga och ideella får svårigheter att leva vidare. Storföretag flyttar och småföretagare tvingas ofta ge upp. I riktigt stora termer tappas ekonomiska, sociala och kulturella värden. Flyttningen kostar stora summor, som är vinst för en del, men förlust för andra. Jag menar här inte förändringar i extrem glesbygd utan i småstäder och småsamhällen på några mils avstånd från de expansiva områdena och uppbyggda under mindre än 100 år bakåt. Det gäller inte de röda stugornas bygder, utan det gäller fungerande men hotade orter i en modern värld. Vi på den ”riktiga” landsbygden klarar oss som tidigare, men vi får längre att färdas till service av olika slag. Det gäller ekonomiskt, socialt och kulturellt slöseri. Dessutom är det mycket, mycket orättvist! ROLF SJÖLIN Pjukesbo, Gällstad, samhällsvetare FRÅGA BARNEN OM SKOLLUNCHEN Föräldrar, kolla vad era ungdomar äter till lunch! Det oroar mig att varje gång jag handlar i en matvarubutik vid lunchdags, så strömmar ungdomar dit och handlar godis och läsk. Vilken sockerchock de får! Jag uppmanar föräldrar att höra med barnen vad de äter till lunch. Duger inte skolmaten? Allt är i varje fall nyttigare än ovanstående. ES