Bengan gillar de flesta typer av jakt och har syn
ts i Thomas Ekberg och Mikael Jägares filmer. – Vi träffades första gången 2005 eller 2006 när Thomas höll en föreläsning om vildsvinen som var ganska nya då. 2009 fick Bengan vara med i sin första jaktfilm. Grävling med ställande hund. I sommar har de filmat igen. Nu en serie om åtta program tillsammans med Leif Mannerström som tilllagar bland annat vildsvinsrulader, wallenbergare på hare och rådjur, långkok på älg och en rad andra rätter. Den jakt som fram till de senaste åren, då vildsvinsintresset tagit överhanden, är fågel. – Det är den mest sociala jakten, man kan sitta några stycken tillsammans. Och det är en fördel för de yngre jägarna att man inte behöver vara tyst. Sen är det bara att panga och skjuta! Fast så enkelt är det ju inte alltid. Fåglarna ska komma tillräckligt lågt, nära och i inom bra skotthåll och skottlägen. Så ska vinden blåsa lagom mycket från rätt håll, jägaren ha rätt klädsel och inte visa sig för tidigt... Men när det funkar, då kan det vara fantastiskt! När vi pratas vid har Bengan precis varit på säsongens första jakt. En skyddsjakt på duva i Österskjuta så mycket som helst! Och självklart räknar han antal träffar. – Jag skulle ljuga om jag sa något annat, men jag har ingen koll på siffrorna. En favorit är annars knipjakten i januari. När havet klätt sig i vinterskrud och holmarna fått ett vitt snötäcke. – Det är fräckt att jaga på vintern! Det hörs ju på långt håll när fåglarna kommer men man måste samtidigt vara alert så man kan ta dem just när de landar eller lyfter. Kallt? Ja, det är ju – och de värsta dagarna får man hålla sig inomhus. I övrigt gäller väl den gamla lagen om kläder efter väder... – Men sitter man därute tidigt och solen lyser är det en fantasisk naturupplevelse... Annars tycker han det bästa är när han är ute med hunden, när jakten fungerar. – Som den femte oktober för ett antal år sedan. Jag var ute med min första hund, Jida. Kanske var det till och med en matchdag, det var i alla fall bara hon och jag. Hon drev en bock i en timme, sen kom han till mig på nära håll och det gick bra. Så satt vi där och fikade i skogen med alla sina färger – det var helt maxat! Bengan har haft en lång fotbollskarriär. Han har spelat tretton juniorlandskamper, elva A-landskamper och tillsammans med IFK vann han Allsvenskan 2007. Som Sveriges äldsta svenska mästare slutade han då spela på elitnivå. Under sin karriär ägnade han en hel del tid åt att skjuta jägartrap, något han ser som ett ypperligt komplement till fotbollen. – Då tränar man koncentration och fokus – om man ”Sitter man därute tidigt och solen lyser är det en fantastisk naturgötland. – Hittar man rätt sträckor kan man få upplevelse” missar en duva gäller det att komma tillbaka så fort som möjligt för att träffa nästan. Det är samma sak med fotbollen. Man övar också upp snabbheten i sitt seende, att fokusera på duvan och träffa – eller fokusera på målet och ta bollen, att fokusera på något nytt och kunna komma tillbaka efter ett misstag. Han konstaterar att skyttet även tränade upp förmågan att behålla koncentrationen i flow, så att man inte slappnar av utan hela tiden har fokus på nästa boll eller fågel. Och nästa. Och nästa. – I trap får man ta det som var positivt och gå vidare och analysera det som var negativt, sedan släppa och gå vidare. Det tänket är bra att ha i vardagen också – se bakåt och tänka framåt. Idag jobbar Bengan som säljare på reklambyrån Brave Zone i Göteborg. Hans uppgift är att hitta nya kunder firman kan hjälpa med strategier för framgång samtidigt som befintliga kunder ska vårdas. – Man får hela tiden vara på tå, jobba framåt, ha en strategi, hitta skären och sträcken – som i jakten. Han försöker komma ut med någon av de fem Sako-bössorna varje helg, absoluta favoriten är Black Bear. Någon gång per år blir det Tjeckien. Intresset börjar svänga från fågeljakt till vildsvinen och Bengan jagar mycket både i Vårgårda där jaktlaget har sina marker samt på farfars marker i Ölmevalla som finns kvar i familjen. – Vi har också skyddsjakten på två hästgårdar och en golfbana, så jag sitter ute mycket för att hålla efter. Drömjakten? Kronhjort i Skottland. – Och Sydafrika såklart, fast inga lejon... För vem vill hamna i samma blåsväder som den amerikanske tandläkare som sköt lejonet Cecil? TEXT: Tina Hjorth Svensson MIN 89 JAKTRESA