Främja läsning 1
Främja läsning Inledning Det är länge sedan barn
uppmanades att gå ut och göra något vettigt istället för att hänga med näsan i en bok. Larmen om ungdomars sjunkande läsförståelse diskuteras inte bara i skolan och på biblioteket, läsning har blivit ett samhällsintresse. Många reagerar och agerar; lärare, biblio tekarier, bokbransch, föräldrar och politiker. De nationella insatserna har förstärkts successivt sedan de oroväckande PISA-resultaten 2012. Även vuxnas läsande har uppmärksammats med PIAAC och visar oroväckande samband mellan läsförmåga och välmående, delaktighet i samhällslivet och upplevelse av att kunna påverka. Med litteraturpropositionen Läsa för livet år 2013 fick Sverige nationella mål för litteratur- och läsfrämjande, avsedda att ge riktning åt statens samlade insatser, med spännvidd över flera politikområden: ”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.” För att nå de övergripande målen ska statens samlade insatser syfta till att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag. Det öppna, demokratiska samhället bygger på att alla kan delta i samhällslivet. Att inte vara en läsare, att ha svårigheter att ta del av fördjupad nyhetsrapportering, samhällsinformation och litteratur begränsar. De ökade läsklyftorna i samhället visar att vi inte bör ta läsningen för given utan aktivt arbeta läsfrämjande. Vårt handlingsprogram för läsfrämjande visar hur Kulturrådet arbetar för att uppfylla de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande. 3/16