Främja läsning 1
Främja läsning Stärka språkutveckling på flera sp
råk Språkutveckling genom läsning handlar om människors rätt att utveckla alla sina språk. Språk har stor betydelse för människors identitet och är en grundläggande dimension i litteratur och läsutveckling. I Sverige talas många olika språk och personer med annat modersmål än svenska är en prioriterad grupp för läsfrämjande. Mångfalden av språk i Sverige är en rikedom att förvalta. Kulturrådet fördelar särskilda medel till nationella minoriteters litteratur och tidskrifter och för läsfrämjande arbete. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige främjas, särskilt barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket. Göra läsning tillgänglig Kulturpolitiken slår fast allas rätt till kultur och bibliotekslagen allas rätt att få del av den biblioteksverksamhet som de har behov av. Läsning ska vara tillgänglig och utgå från läsarens förmåga och preferenser. Tillgänglig läsning har flera olika aspekter som alla måste vara uppfyllda för att läsningen ska kunna ses som tillgänglig. Personer med läsnedsättning eller ovana läsare behöver stöd att hitta ett format som gör det möjligt att läsa, till exempel tal- eller ljudböcker för personer med läs- och skrivsvårigheter eller lättläst text för ovana läsare. Här har MTM ett uppdrag som kompletterar Kulturrådets. Den ökade tillgången till litteratur i digitala format kan tyckas göra läsning lättillgänglig för de flesta. Med en egen smart mobil finns folkbibliotekens e-böcker några knapptryck bort. MTM:s lättanvända Legimus-app för läsare med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter bidrar till att göra litteraturen tillgänglig, och projekt som Bibblix utvecklar det digitala tilltalet till de yngre läsarna. Men likaväl som det finns läsklyftor finns digitala klyftor – alla är inte uppkopplade och digitala och långt ifrån alla som har rätt att använda Legimus har hittat appen och använder den. Dessutom ökar digitalisering visserligen tillgången till litteratur, men endast tillgång till litteratur är inte tillräckligt för att nå fram till nya läsare. Det krävs läsfrämjande aktiviteter för att öppna vägar till litteraturen för såväl barn som vuxna. Det krävs ett utvecklingsarbete utifrån lokala behov. Anledningarna till att någon inte läser är många och komplexa, men vi vet att faktorer som utbildningsbakgrund, förväntningar, förebilder, eventuella funktionsnedsättningar och kön spelar roll, och vi vet att läsfrämjande insatser kan göra skillnad för alla åldrar. Varje läsare förändras med tiden och ingen människa är identisk med en grupp. Det finns inte en enda lösning för alla utan läsfrämjande måste bygga på kunskap och växa i dialog. Ett framgångsrikt sätt att göra läsning tillgängligt för flera är att arbeta uppsökande. Den uppsökande verksamheten kan se ut på olika sätt men grundtanken är att genom samarbeten föra in läsandet i miljöer som är välbekanta och trygga för de grupper av läsare man önskar nå. Ett biblio tek kan exempelvis samarbeta med en idrottsorganisation eller biblioteksbussen kan göra stopp vid förskola och äldreboende. Här är det viktigt att det läsfrämjande arbetet inkluderar litteratur i tillgängliga format för att kunna möta läsarens behov. Kulturrådet uppmuntrar lokalt samarbete och ser nyttan av att bygga relationer, för en variation av läsande förebilder och för stärkt läsaridentitet. Ge tillgång till litteratur av hög kvalitet Ett av Kulturrådets uppdrag är att ge tillgång till litteratur av hög kvalitet. Ambitionen med vårt bidrag till förlagen, litteraturstödet, är att trygga mångfalden och kvaliteten i utgivningen. Och genom 7/16