Byggnadsarbetaren Välkommen
Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Sju frågor
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Striden om F-skatt
Byggnadsarbetaren Felinställda gaslarm
TROTS FORSKARNAS VARNINGAR har inte den ansvariga
myndigheten, Arbetsmiljöverket, några planer på att göra en sänkning av gränsvärdet inom de närmaste åren. – Det kan tidigast ligga en tre, fyra år framåt i tiden när vi ser över de hygieniska gränsvärdena nästa gång, säger Marianne Walding, ansvarig för frågan på verket. Hon säger att en grupp fått i uppdrag att se över behovet av en förändring. Varför har inte gränsvärdet ändrats tidigare? – Det har varit tekniska orsaker. Vi vill hitta en bättre markörsubstans för diesel och vill gå över från kvävedioxid till elementärt kol. Men då var det inte möjligt att göra det, säger hon. Men byggnadsarbetare riskerar ju att bli sjuka och dö? – Jag behöver ett vetenskapligt underlag innan jag tar ställning, säger Marianne Walding. Per Gustavsson tycker inte att förklaringen håller. – Det hade gått att sänka gränsvärdet i alla fall. Antingen fortsätter man att mäta kvävedioxid eller går över till elementärt kol. Jag tycker att Arbetsmiljöverket skulle agerat mycket tidigare och sänkt värdet för att skydda arbetarna, säger han. Nere i gruvan, i lampornas starka sken, fortsätter jobbet på Peabs entreprenad för att anlägga den nya huvudnivån på 1,365 kilometer. Jobbet går mot sitt slut. Totalt omfattar projektet 14 miljarder kronor, 130 företag, 960 personer och cirka 200 fordon. Värst var det med luften i början av bygget, då berget sprängdes ut, allt skulle anläggas och ventilationen var tillfällig. Då var det också som mest dieseldrivna maskiner, som traktorer, hjullastare, kranar, betongbilar- och folk, samlade på ett och samma ställe. Några kilometer från gruvan finns Byggnads regionala skyddsombud Joakim Sewä. Han har vid ett flertal tillfällen fått klagomål på luftkvalitén. En av medlemmarna har fått astma under tiden under jord. – Men jag tror att många är omedvetna om att de jobbar med farliga ämnen. Jag skulle vilja ha ett kvitto på att LKAB och arbetsgivarna säkerställer att miljön är ofarlig. Maskinerna får inte ta livet av folk, säger han. Fotnot: LKAB har nu svarat Arbetsmiljöverket att man gjort mätningar av luften för gruvpersonal i Malmberget och att det inte ska finnas någon risk att gränsvärdet överskrids. Företaget lovar flera förbättringar, men ingen sänkning av larmvärdet. DIESELRISKER n Dieselavgaser finns i en mängd arbetsmiljöer eftersom arbetsfordon i allmänhet drivs med diesel. Störst är problemen med dieselavgaser vid arbeten i tunnlar, gruvor och andra slutna utrymmen. n Särskilt stora är riskerna bland dem som jobbar i trånga och dåligt ventilerade utrymmen, där det är mycket maskiner. I stort sett alla arbetsfordon går på MK1diesel, miljöklass 1. Ventilation. ”Nog märker man av dieselavgaser i luften på vissa ställen. Det blev en del diskussion efter att vi läst att man kan få cancer av diesel”, säger byggnadsarbetaren Anders Barsk, till höger. Han har jobbat i gruvan i två år och har liksom kollegan Jonny Persson varit mycket vid sidan av dieselfordon. NR 14 NOVEMBER 2012 BYGGNADSARBETAREN 27
Byggnadsarbetaren Historiska byggfloppar
Byggnadsarbetaren Myten om sysselsättning
Byggnadsarbetaren Polen-en solskenshistoria
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Test bågsågar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Bildkryss
Byggnadsarbetaren Byggnads
Byggnadsarbetaren Sista ordet