Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema Prostata: Känslig körtel kan ge pr
oblem
Vårdguiden Godartad prostataförstoring
Vårdguiden Jan-Olof: "Jag blev som en 25-åring ige
n" tema Prostata Behandling med läkemedel Det är framförallt två typer av läkemedel som används vid prostataförstoring. Den ena gör att musklerna kring urinröret och prostatakörteln slappnar av. Prostatakörteln blir inte mindre, men besvären kan ändå minska. Läkemedlet verkar snabbt, redan inom två till tre veckor. – En biverkning är yrsel, till exempel när man reser sig hastigt. Med tanke på att läkemedlet ofta tas av äldre män som måste gå upp och kissa på natten innebär det en starkt ökad risk för fallskador, säger Lennart Wagrell. ”Numera finns det flera olika metoder att behandla godartad prostataförstoring, som läkemedel, operation eller värmebehandling.” Den andra typen av läkemedel minskar prostatakörtelns storlek men har bara effekt om du har en mer påtaglig förstoring av prostatakörteln. Det kan ta upp till ett halvår innan läkemedlet ger full effekt och en vanlig biverkning är minskad sexlust och sexuell förmåga. Om du har både godartad prostataförstoring och problem med erektionen kan du få ett läkemedel som vanligen används vid erektionsproblem. Det har effekt på urinvägsbesvären vid godartad prostataförstoring en till två veckor efter påbörjad behandling. Läkemedlet ingår dock inte i högkostnadsskyddet och behandlingen blir därför kostsam. Olika operationsmetoder Män som har svåra besvär av sin förstorade prostata kan behöva opereras. Den vanligaste operationsmetoden kallas transuretral resektion av prostata (turp) och innebär att delar av prostatan 6 Förstorad prostata och sex Just sexlivet, lusten och förmågan vid prostatabesvär, är ett ämne som många män inte gärna tar upp med sin läkare. En del studier tyder på att ungefär varannan man över 60 år har svårt att få stånd emellanåt. Det är inte bara den som har godartad prostataförstoring som har besvär av det. I en studie av livskvaliteten hos personer vars partner hade godartad prostataförstoring, visade det sig att mer än hälften led av störd nattsömn. Nära två tredjedelar oroade sig för att partnern hade cancer eller att han måste opereras. Två tredjedelar hade märkt en försämring av sexlivet. – Det skulle behövas en större öppenhet kring de här problemen. Personer vars partner har prostatabesvär behöver också få information om olika behandlingsmetoder och läkemedelsbiverkningar, säger Lennart Wagrell. n hyvlas bort med ett instrument som förs in via urinröret. De flesta män som opererats med turp-metoden får så kallad retrograd ejakulation efteråt. Det innebär att sperman töms i urinblåsan i stället för i urinröret. Rent praktiskt innebär det att man inte kan bli pappa, men den sexuella förmågan brukar inte påverkas. Ett annat sätt är att krympa prostatakörteln med värmebehandling som gör att cellerna skrumpnar och dör. Den vanligaste typen av värmebehandling görs med mikrovågor. Den kallas transuretral mikrovågsterapi (tumt) och har ofta god effekt. En annan metod, som bland andra Lennart Wagrell prövar sedan några år tillbaka, går ut på att hetta upp körtelvävnaden med vattenånga. Metoden är fortfarande så ny att inga långtidsstudier är gjorda, men resultaten ser lovande ut, enligt Lennart Wagrell. ”Jag blev Jan-Olof Jarnesjös prostata var förstorad och täppte till urinröret. Han fick springa på toaletten oavbrutet, både dag och natt. Efter operationen tog det två veckor och sedan var han besvärsfri. Och väldigt glad. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO OSKAR KULLANDER Att män får besvär med kiss-strålen när de blir äldre var ett välkänt faktum för Jan-Olof Jarnesjö, 59 år. Han hade börjat märka hur strålen blivit svagare och ofta behövde han gå upp en extra gång på natten för att kissa. Jan-Olof hade accepterat det som en normal del av att bli ”gubbe”, men så förra våren började det bli problem. – Till sist gick jag upp fem gånger per natt och varje gång kom det bara en liten skvätt. Jag var också nervös för att jag inte skulle vakna och hinna till toaletten. Jag fick ingen sammanhängande sömn och blev jättetrött. Snart blev det likadant på dagarna också. Ändå väntande han till hösten med att besöka vårdcentralen. Jan-Olof fick föra statistik över hur ofta och hur mycket han kissade innan läkaren skrev remiss till en urolog. – Urologen undersökte mig med ultraljud. Trots att jag just hade kissat hade jag ändå en liter urin kvar i blåsan. Jan-Olof fick medicin, med den hjälpte inte och snart var han tillbaka hos urologen igen. – Vid återbesöket stack urologen in en slang med kamera i urinröret. Då såg han direkt att prostatan var förstorad och blockerade urinröret. Han kunde också se att det inte var cancer. Det var ett lugnande besked. En prostataförträngning som Jan-Olofs behandlas i 90 procent av fallen med TURP-metoden, som innebär att delar av den förstorade prostatan hyvlas bort. Det är en effektiv metod men väntetiderna är långa. För Jan-Olof blev det en svår tid. I avvaktan på operation fick han först lära sig att själv tömma blåsan genom att föra upp en tunn slang i urinröret, en så kallad tappningskateter. När han drabbades av blodförgiftning på grund av bakterier som fördes med slangen fick han i stället en kvarvarande kateter. Efter en tid fick han en tömningskran till katetern. – Jag blev som en bag-in-box. Varannan timme fick jag gå på toa och vrida på kranen. Slangen satt i urinröret så något annat än att kissa var inte att tänka på ... Det var inget liv. Jag kände mig helt under isen. Väntan på operation var jobbig men själva ingreppet tog bara en knapp timme och två veckor senare var Jan-Olof helt besvärsfri. – Jag blev som en tjugofemåring igen. Kissade utan problem och sov gott om nätterna. Det var en fantastisk känsla. Om jag ska ge andra ett råd så är det att inte vänta när problemen uppstår utan söka vård direkt. n 1177 Vårdguiden nr 3 2016
Vårdguiden
Vårdguiden Prostatit: Undvik stress och kyla
Vårdguiden Prostatacancer: harmlös eller livshotan
de?
Vårdguiden Den rena läran
Vårdguiden Ett stick för livet
Vårdguiden Riskabelt festande
Vårdguiden Tango som terapi
Vårdguiden
Vårdguiden Hitta din dans!
Vårdguiden En knöl i arv
Vårdguiden Amningens ABC
Vårdguiden Dina synpunkter är viktiga
Vårdguiden Våga fråga och rädda liv!
Vårdguiden Överlevaren
Vårdguiden Så kan du prata om självmord
Vårdguiden En "egen" sjuksköterska
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden bebis på väg?