Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema Prostata: Känslig körtel kan ge pr
oblem
Vårdguiden Godartad prostataförstoring
Vårdguiden Jan-Olof: "Jag blev som en 25-åring ige
n"
Vårdguiden
Vårdguiden Prostatit: Undvik stress och kyla
Vårdguiden Prostatacancer: harmlös eller livshotan
de? tema Prostata Prostatacancer Harmlös eller livshotande? Ungefär hälften av all prostatacancer är långsamväxande och kräver ingen behandling. Den aggressiva formen av sjukdomen behandlas med kirurgi, strålning och läkemedel. Tidig upptäckt är viktig om sjukdomen ska kunna botas eller hållas i schack. TEXT LILLEMOR LAGERDAHL/GUNILLA ELDH Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år insjuknar 10 000 svenska män och 2 500 dör i sjukdomen. 95 000 män lever i dag med någon form av sjukdomen som kan vara allt från relativt harmlös till dödlig, beroende på om tumören är långsamväxande eller aggressiv. Den valnötsstora prostatakörteln omges av en kapsel. Om tumören växer långsamt och inte spränger kapseln kan man leva länge med sjukdomen. Ungefär hälften av all prostatacancer är godartad och kräver ingen behandling. Den andra cancerformen är elakartad och måste behandlas. Den kan gå att bota, men tidsfaktorn är viktig. Cancern bör upptäckas så tidigt som möjligt. Bästa sättet att slippa drabbas av prostatit är att inte bli kall. Var inte för tunt klädd och ta av dig blöta badbyxor direkt när du kommer upp ur vattnet. FOTO: ETSABILD AB Alla får inte symtom Många märker inte av några symtom, men hos en del blir urinstrålen svagare. Man kan också ha svårt att komma igång att kissa, eller bli kissnödig oftare, även på natten. Samma symtom kan också orsakas av godartad prostataförstoring. Prostatacancer kan behandlas med kirurgi eller olika typer av strålning och läkemedel, som hormoner och cellgifter. Erektionsproblem och inkontinens är relativt vanliga biverkningar. Vilken behandling man får beror bland annat på vilken form av sjukdomen man har och hur tidigt den upptäcks. De fl esta som har en cancer begrän1177 Vårdguiden nr 3 2016 sad till enbart prostatan blir helt bra. Om sjukdomen spridit sig utanför prostatan går den inte att bota, men kan oftast hållas i schack med hormonbehandling. Trubbigt test För att hitta eller utesluta cancer används sedan länge så kallat psa-test, prostataspecifi kt antigen. Det är ett enkelt blodprov som tas i armen och visar mängden av psa i blodet. När psa-värdet är förhöjt kan det tyda på cancer, men det behöver inte göra det. Det kan också bero på godartad prostataförstoring, bland annat. Besked om förhöjt psa-värde kan därför skapa onödig oro. Osäkerheten hos psa-testet leder till att många män får genomgå en smärtsam vävnadsprovtagning, biopsi, i onödan. Provet tas via ändtarmen och kan ge biverkningar. Med det trubbiga psa-testet får man inte bara för många felaktiga misstankar om cancer diagnos. Man missar också ungefär hälften av fallen farlig prostatacancer. Osäkerheten kring provsvaren är den främsta anledningen till att sjukvården inte erbjuder massundersökning, så kallad screening, med hjälp av psa-test. Ny forskning Nu pågår intensiv forskning runt om i världen för att hitta metoder som är bättre på att särskilja ofarlig prostatacancer från farlig. Om psa-provet kombineras med ett batteri av andra tester ökar träffsäkerheten. Det visar forskningsstudien Sthlm3 som nästan 60 000 män i Stockholm och på Gotland i åldern 50 – 69 år deltagit i. Ett av de viktigaste resultaten av den stora studien är att det tycks gå att hitta farlig cancer tidigt. Testet mäter ett hundratal genetiska markörer samt sex proteiner i blodet, inklusive proteinet psa. Alla dessa markörer fi nns också i prostata kör teln och är förknippade med den farliga formen av cancern. Till detta läggs information om prostatacancer fi nns i släkten eller inte. Resultaten av Sthlm3 är så intressanta att Socialstyrelsen beslutat att se över organiserad screening och vilken metod som då ska användas. ■ När ska jag söka vård? Vanliga symtom på prostatacancer är att man behöver kissa oftare eller får en tunnare urinstråle. Symtomen är alltså de samma som vid godartad prostataförstoring. Om du misstänker att du kan ha godartad prostataförstoring eller prostatacancer ska du söka vård på en vårdcentral. Det samma gäller kronisk prostatit. Om du misstänker att du har akut prostatit ska du kontakta vården direkt. Har du blod i urinen ska du alltid söka vård. Du kan alltid ringa 1177 för rådgivning. 9
Vårdguiden Den rena läran
Vårdguiden Ett stick för livet
Vårdguiden Riskabelt festande
Vårdguiden Tango som terapi
Vårdguiden
Vårdguiden Hitta din dans!
Vårdguiden En knöl i arv
Vårdguiden Amningens ABC
Vårdguiden Dina synpunkter är viktiga
Vårdguiden Våga fråga och rädda liv!
Vårdguiden Överlevaren
Vårdguiden Så kan du prata om självmord
Vårdguiden En "egen" sjuksköterska
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden bebis på väg?