1177 Vårdguiden 1
tema Knä upp teknik och koordination. På det sätt
et får man tillbaka de motoriska nervkopplingarna så att muskeln kan arbeta effektiv igen. Sedan kan man öka belastningen successivt. Många med artros har klart sämre neuromotorisk kontroll, förklarar Morten Thorup. – Jag har väckt musklerna till liv igen, så känns det, säger Janne Eriksson. Artrospatienternas muskelsvaghet gör att också balansen blir sämre. Ett enkelt redskap för att träna balansen är en rund platta som bara vilar på en kula. Där står Janne och balanserar på ett ben i taget. – Jag fick ofta känningar när jag hade rakt ben Artrosskola Du kan delta i en artrosskola på rekommendation av fysioterapeut. Fysioterapeuten gör en undersök - ning och bedömning av dina besvär och vid behov anmäler dig till närmaste artrosskola. Du kan söka vård direkt hos en fysioterapeut eller bli remitterad av en läkare för vidare bedömning. Mer information och goda råd vid höft- och knäartros hittar du på 1177.se. » får upp pulsen i minst 120 slag i minuten, gärna mer, säger han och känner med fingrarna på halspulsådern. Eftersom artrospatienter ofta har andra hälsoproblem med koppling till för lite fysisk aktivitet, till exempel högt blodtryck och diabetes, testar man deras kondition när de börjar i artrosskolan och följer sedan upp hur det går. – Då lär sig patienterna hur det ska kännas när man motionerar ordentligt och förbättringen gör dem motiverade att fortsätta efter programmet, säger Morten Thorup, fysioterapeut vid Rehabenheten. – Mitt värde låg inom det godkända intervallet så jag klarade skamgränsen, skrattar Janne Eriksson. om inte smärtan gjort honom orörlig skulle han haft bättre kondition än så. Han är gammal fotbollsspelare och löptränade länge, men tvingades sluta för flera år sedan. Enkla rörelser som att gå ner på huk gick inte heller längre, det gjorde för ont. 10 och det måste jag ha i den här övningen. Jag har en platta hemma också som jag brukar passa på att stå på när jag tittar på teve, säger han. När han gör utfall – ett långt steg fram med en fot i taget och benet i 90 graders vinkel – håller han en fyrakiloshantel i vardera hand för att belasta knäna lite extra. i slutet av träningspasset kör Janne två maskiner, en ”bencurler” och en benpress och nu tar han verkligen i. Han minns hur försiktig han var när han började i artrosskolan. När det gjorde ont i knät under en övning trodde han att han tagit i för mycket. – Många tror att artros beror på förslitning och törs därför inte träna. ”Är inte den här övningen farlig”, är närmast ett mantra bland våra artrospatienter, säger Morten Thorup. För att alla ska få en ökad förståelse för sjuk– Jag linkade in här till första träningspasset. Men det kändes bättre väldigt snabbt, jag märkte skillnad redan efter ett par, tre veckor, säger han. Nu rör rör sig Janne obehindrat mellan maskinerna i styrketräningshallen. Programmet ”Jag har väckt musklerna till liv igen, så känns det.” tar 45 minuter och innehåller bland annat en övning för att träna stabiliteten i knäna, sidospark med vikter. – Nu har jag 10 kilo i dragmaskinen men jag fick börja med 6 kilo och öka belastningen gradvis. De vill att man ska ta i lite, men då är det viktigt att man har rätt teknik så att man tränar rätt muskler. Om jag hade börjat utan vägledning på ett vanligt gym hade jag förmodligen inte gjort rätt. – Skillnaden mot vanlig styrketräning är att man måste man gå lite långsammare fram om man har artros, och börja med att träna domen inleds programmet med en halvdags teori. Där går fysioterapeuterna igenom sjukdomsförloppet och deltagarna får veta hur träningen kan förbättra funktionen och minska smärtan. – Då förstår de vad de behöver göra. En del är skeptiska till träningskonceptet men när vi frågar vilka som vill prova på gruppträningen direkt efter teorilektionen, vill nästan alla vara med, säger Morten Thorup. Efter artrosskolan är det viktigt att man fortsätter träna själv, annars kommer problemen tillbaka. Rehabenheten har ett nära samarbete med friskvården där de som inte klarar att fortsätta träningen på egen hand kan få stöd. – Vi är stenhårda på att ingen får sluta här efter tre månader utan en plan för hur han ska fortsätta träna sen. Då har vi inte hjälpt patienten att lösa problemet, säger Morten Thorup. Janne Eriksson vet precis vad han ska göra för att hålla igång. – Jag ska brädfodra huset och så ska jag börja löpträna lite lugnt, säger han och ler. n 1177 Vårdguiden nr 2 2016