Sydafrika JAKTRESAN Fuck, afrika frossa, hur fan
kunde det hända? vägar. Skjuttavla sattes upp och jag kontrollmätte avståndet med min nya Leica. Exakt sextionio meter. Upp på Mazdans flak som var inredd med bänkar och vapenhållare. En efter en sköt vi och trots en skakig färd och nästan ett dygns misshandel så satte Sauern Barneskulan mitt i. Det gjorde för övrigt Martins Sauer 202 i kal 9,3x62 också. Och bägge vapnen hade varit nermonterade i sina beståndsdelar i koffertarna. Med andra ord 100% skottfast. Klockan 05:30 påbörjade jag, Johan (PH) och Albert (tracker) att smyga i bushen bara tvåhundra meter från campen. Professional hunters har i grund två veckors utbildning. Spårarna/trackern är ofta lokala duktiga jägare som rekryteras av farmerna eller någon av de professionella jägarna på campen. Vår tracker Albert var fantastisk på att spåra och vi var flera gånger riktigt nära vilt. Men vintervindarna ställde till oreda så när vi var på väg att avsluta så kom ofta en vind som gjorde att viltet flydde. Under passet såg vi tre giraffer, en gems, en flock blue wildbeest, en stenbock, några impalor, en schakal som tyvärr var snabbare än vi, tre vårtsvin som dock var för små för att skjuta samt fyra waterbucks. Fram till klockan 11:00 på förmiddagen hade vi gått arton kilometer enligt min Garmin Tactix-klocka. Tyvärr startade jag den först efter en timmes smygjagande, så i själva verket skulle dagens resultat vara betydligt mer. En och en halv liter vatten hade gått åt och det kändes helt underbart. Träning i samband med jakt. Kan det bli bättre? De övriga i gänget hade haft mer tur. Andreas hade fått nedlägga en gems och en impala och Mikael lagt ner en schakal. Kvällen bjöd på en hel del skottchanser men dessvärre var allt hondjur som inte fick skjutas. Afrikafrossan Tisdagen började likt måndagen, fast vi tog ett nytt område. Albert i spetsen som tracker och jag och Johan hängde på. Vi förföljde en flock gems men vi lyckades inte komma om dom. Efter nästan tio kilometer var vi tvungna att ge upp och vända så vi hade vinden på rätt håll. När vi gått fyra och JAGUARMAGASINET.SE | NR.01/02 – ÅR 2020 45