DIRECT-satsning på forskning om diabetes typ 2 Lu
nds universitet ska tillsammans med 25 deltagare från 9 andra länder fördjupa sig i forskning kring diabetes typ 2. Olika faktorer pekar på att diabetes typ 2 inte är en sjukdom – utan flera. Satsningen kommer att pågå i sju år under namnet DIRECT. – Patienter med diabetes typ 2-diagnos svarar olika på samma behandling, vilket talar för att det finns skillnader inom diabetes typ 2. Därför finns ett stort behov av mer individuellt anpassade behandlingsformer än dagens, säger Paul Franks, professor och ansvarig för Lunds universitets deltagande i projektet. Testcentrum i olika delar av Europa ska ta plats så att patienter i olika skeden av diabetes typ 2 kan bli regelbundet provtagna. På så sätt kan läkare följa utvecklingen av sjukdomen. Totalt 4000 patienter ingår i undersökningen som bland annat kommer från Skåne. – De skånska patienterna ingår i en studie där vi ska undersöka totalt 1 000 personer med nyligen konstaterad diabetes typ 2. Patienterna är på väg in i sjukdomen men har ännu inte hunnit påverkas i så stor omfattning. Det är en viktig grupp som hittills inte är tillräckligt väl belyst i forskningen. Genom förbättrade och mer omfattande provtagningar med modern teknik så hoppas vi på nya fynd, säger Paul Franks. Provtagningarna kommer fortlöpa i tre år och beräknas starta efter sommaren. Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen. Ungefär 285 miljoner människor beräknas lida av diabetes typ 2 och siffran väntas stiga till närmare 440 miljoner år 2030. Källa Lunds universitet Nedsatt njurfunktion – avgörande skillnad vid hjärtinfarkt Kvinnor löper högre risk att dö i hjärtinfarkt än män. Stroke, högt blodtryck och andra riskfaktorer kan vara några bakomliggande orsaker. En faktor som inte ofta tas med i beräkningen är nedsatt njurfunktion. Sofia Sederholm Lawesson, hjärtläkare vid Linköpings universitetssjukhus, har därför i två studier undersökt könsskillnader i njurfunktion hos patienter med stor hjärtinfarkt. År 2005 kunde man se att två tredjedelar av kvinnorna som behandlats vid Linköpings universitet hade nedsatt njurfunktion. Bland männen var det endast en fjärdedel. När registret över svenska patienter år 2003-2009 med stor hjärtinfarkt sedan granskades kunde man se att kvinnorna dubbelt så ofta som männen hade nedsatt njurfunktion. – Sedan vi justerat våra siffror för nedsatt njurfunktion visade det sig att kvinnor och män hade samma chans att överleva en stor infarkt på kort sikt. På lång sikt var kvinnornas prognos till och med bättre, säger Sofia Sederholm Lawesson. Studier har visat att kvinnor mer sällan än män fått viktig kärlöppnande behandling. Medicinen trombolys var förut den behandlingsmetod man använde sig mest av vid akut DIALÄSEN 2.2012 stor hjärtinfarkt. Nu har man övergått till ballongvidgning som visat sig vara bättre i synnerhet för kvinnor som fick fler biverkningar av trombolys. Lawesson ville tillsammans med sina kollegor undersöka om skiftet haft någon påverkan på könsskillnaderna. De undersökte därför två grupper inlagda år 1998-2000 och 20042006. Resultatet blev att kvinnorna hade 15-20 procent lägre chans att få kärlöppnande behandling. – Vi behöver studera detta vidare för att gå till botten med varför könsskillnaderna kvarstår, säger Sofia Sederholm Lawesson. Källa Linköpings universitet 25 ANNA SVANFELDT HILLERVIK