Tidningen Energi 1
och att de tar höjd för elinfrastrukturen. Här ha
r vi inlett ett arbete med de större regionnätsföretagen för att tillsammans förbättra processerna. N är Lotta Medelius-Bredhe började på Vattenfall 1988 – som nyutexad bergsingenjör vid KTH – var det en reglerad elmarknad med få aktörer och utan kapacitetsproblem. Hon började sin karriär som materialexpert: undersökte korrosion i kärnkraftsanläggningar och gas turbiner, innan hon sedan gick vidare till näringsdepartementet som departementssekreterare för att arbeta med energifrågor. Och där har hon tillbringat en stor del av sitt arbetsliv – senast som departementsråd med ansvar för energi- och infrastrukturfrågor på finansdepartementets budgetavdelning. Så när Ulla Sandborgh fick lämna GD-posten i februari 2019 efter brister i säkerhetsarbetet var Lotta Medelius-Bredhe ett okontroversiellt val. – Det var en speciell period att ta över då med de brister som upptäckts. Men jag blev samtidigt otroligt glad och kände en väldig ödmjukhet inför uppgiften, säger hon. Och som generaldirektör för Svenska kraftnät får man räkna med att det stormar ibland. Några dagar innan vi ses har hon snabbinkallats till näringsutskottet för att svara på kritiken på hur SvK hanterar effektbristen och elberedskapen i södra Sverige. Och under våren har hon haft coronapandemin att handskas med. Hur stabilt är egentligen det svenska kraftsystemet? – Vi har ett driftsäkert kraftsystem med en stabil produktion och ett robust transmissionsnät. De två senaste storstörningarna inträffade 1983 och 2003. Men nu ser vi att kraftsystemet förändras i snabb takt samtidigt med ökat kapacitetsbehov och elektrifiering. Det ökar behovet av nya lösningar och stora investeringar, inte minst i transmissionsnätet. Med tanke på de stora svängningarna i elpriser, hur bra tycker du att den svenska elmarknaden fungerar? – Normalt sett har den fungerat väldigt bra med en energy only-marknad där man bara säljer kWh. Men det kan vara läge att se över detta om man ska lägga in fler komponenter i elpriset. Tjänsterna som finns med i den planerbara produktionen har ju inkluderats i värdet tidigare. S pelreglerna på elmarknaden håller på att utvecklas och förändras successivt. Bland annat pågår flera projekt med flexibilitetsmarknader för att parera svängningarna, till exempel Coordinet. Ett ytterligare exempel är den nya frekvensmarknaden FFR (Fast Frequency Reserve) som SvK öppnat under det senaste året. Historiskt har det varit vattenkraften som stått för regleringen, men nu behövs det fler resurser som kan användas under de första sekunderna vid frekvensstörningar, till exempel aktörer som har batterilagring. – Vi har sänkt trösklarna på våra marknader och försöker får in fler aktörer. Här kan även vindkraften vara med och delta genom till exempel nedregleringar. Oavsett vilka delar som kommer ingå blir elsystemet mer komplext och kostnader för till exempel frekvenshållning och balansering kommer öka. Även om den snabba digitaliseringen skapar nya möjligheter till styrning och kontroll. Två månader efter intervjun kan sommarens elmarknad börja summeras. Elsystemet tycks ha levererat trots lite ojämna priser mellan elområdena – och de inköpta stödtjänsterna kan snart plockas bort. Den totala prislappen för dessa landade på drygt 340 miljoner kronor. Nu närmar sig vinterhalvåret med mer normalt läge, men där vi dock får förbereda oss på en tuffare effektsituation. I SvK:s kortsiktiga marknadsanalys (KMA) framgår att effektbalansen försämras successivt när Ringhals 1 stänger för gott, men risken för kritisk effektbrist är ändå ganska låg enligt analysen. Bland annat tack vare mer vindkraft, utökade utlandsförbindelser och att det finska kärnkraftverket Okiloukto 3 ser ut att komma igång 2021. Fast den gångna sommaren har ju visat att elsystemet inte bara handlar om effekt, utan om stabilitet också. Klarar vi ett förnybart elsystem till 2040 utan kärnkraft? – Det är ju inte bara kärnkraft som är planerbart. Det finns biobaserad kraftvärme och det kommer nya lagringsmöjligheter och sen har vi power-to-gas och power-to-heat. Det kan nog gå, men det blir ett mer utmanande system att driva och fler avvikelser. SVENSKA KRAFTNÄTS NÄTINVESTERINGAR Svenska kraftnät investerar 60 miljarder kronor under de kommande tio åren i stamnäten. Här är några av de större projekten. NordSyd Omfattar sex av de elva ledningar som korsar gränsen mellan elområde 2 och 3. Totalt sett innebär det cirka 200 mil ny ledning och ett 35-tal nya stationer. Stockholms Ström och Storstockholm Väst Investeringar på 13 miljarder kronor fram till 2028 för att förstärka Stockholmsregionen. Sydvästlänken Ledning mellan Hallsberg till Hörby som ökar kapaciteten till södra Sverige med cirka 25 procent när den tas i bruk i höst. Totalt är det 44 mil elnät, varav 19 mil i marken. Västkustpaketet Byte av åtta 400 kV-ledningar mellan Trollhättan och Malmö. SE3 SE2 3 LÄSTIPS Strändernas svall Eyvind Johnson Högt bland Saarijärvis moar, Upp trälar, Söner av ett folk Väinö Linnas torpartrilogi Fascism – en varning Madeleine Albright SE1 SE4 TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 21