NG Gbg 1
”Jag har vissa grejer som jag inte pratar om” i m
itt liv kan han uppmuntra mig att prata om det i podden. Han pressar mig inte, men han kan påpeka att han själv uppskattat att höra det när han var tjugo. Ibland kan man ju göra det för innehållets skull. Ni verkar ha en nära relation till era följare. Kommer poddlyssnare ofta fram och tror att de känner dig? – Ja. Man får tänka att det mest är kul, men det kan vara jobbigt när folk tror att det är okej att säga vad som helst bara för att man själv skämtat om det i podden. Egentligen är det ju är ett sorts kärleksbevis, ett sätt för dem att visa att de tillhör ens gäng. Kan du någonsin känna dig ägd av dina fans, som Patreonfinansierad poddare? – Jag var emot att skaffa Patreon i början av just den anledningen. Det var Albin Olsson som föreslog att vi skulle skaffa det till Specialisterna, när Patreon var nytt. Jag sa att det skulle sluta med att man bara ger lyssnarna vad de vill ha, eftersom man skulle märka vad de gillar och inte, men jag blev nedröstad. Jag tror det är viktigt att jobba emot den impulsen, för det blir tråkigt i längden. Det verkar finns en lockelse i att som komiker eller opinionsbildare röra sig mot ytterligheterna när man börjar med den sortens finansiering? Om jag ska nämna ett namn skulle jag säga Aron Flam. – Vi kan kalla honom Flaron Am. Nej, men jag tror generellt att det kan bidra till en Eco Chamber-stämning. Jag undviker att läsa kommentarsfält och trådar, för det är så lätt att ta åt sig och börja anpassa sig. Det räcker med att en person skriver att podden blivit dålig, då tänker man att alla tänker så. Jag ser ibland nya komiker med dåligt material som när publiken inte skrattar säger: "Åh, det var tydligen för grovt för er". Hur vet man huruvida man är en vass provokatör eller bara tråkig och jobbig? – Den första regeln är att man inte ska behöva säga: "Det där verkar vara för känsligt för er". När folk blir upprörda hör man det på dem, de reagerar inte genom att bli tysta. Någon från publiken kan till exempel säga ifrån, men blir det helt tyst är det bara för att det är tråkigt. Eller för att de märker att du provocerar för sakens skull. Du förlorade gig efter drevet, samtidigt har ju den här föreställningen gått bra. Är snacket om cancelkulturen överdrivet, eller är den så obarmhärtig som folk säger? – Det har jag inte riktigt tänkt på. Om jag hade haft ett Netflixkontrakt eller så hade det säkert varit förödande för min privatekonomi, men är man i det läget som jag var slår det inte så hårt. Eller om du är som Pewdiepie, och inte är så beroende av traditionella medier. Men får du merparten av din inkomst från SVT kan det nog slå rätt hårt. Hade du anat att Knulla barn skulle väcka så starka reaktioner? – Nej, inte proportionerna på det. Under drevet såg jag många som skrev: "Nu får de uppmärksamhet, exakt som de ville, det var därför de gjorde låten", och så var det inte. Det handlade om att vi hade en trogen fanskara som gillade den typen av humor, och att vi ville göra en låt som var på gränsen till för mycket även för dom. Pedofili är ju ett av de stora tabun som finns kvar i samhället. Finns det några fler såna kvar att utmana? – Det är svårt att säga. Miljön kanske, men det är ingen som blir personligt upprörd av att du kastar pantburkar i skogen. Men det är klart att det finns tabun kvar att utmana. Jag ser fram emot att bli sextio-sjuttio år gammal och tänka: ”Nej, jag saknar den gamla goda tiden när vi bara skämtade om hederlig pedofili.” NR 11, 2021 | NÖJESGUIDEN 77