Fjärrvärmetidningen nr 3-2017 1
– Korsalen är ett jättefint rum. Men vi har haft
problem med fläktanläggningen som verkar slå av och på lite som den vill, säger sångaren Cecilia Nannesson. År 1898 stod Kungliga Operan klar och liknades då vid staplade cigarrlådor. Den nybyggda salen Rotundan är framför allt en rep Backa Katarina Eriksson på sin oboe. Kylfantomen på Operan I snart 120 år har Kungliga Operan i Stockholm erbjudit de mest praktfulla operor och balettföreställningar. Men att få till ett bra inomhusklimat som passar både dansare, sångare och musiker är en svår ekvation. Bakom kulisserna pågår ett ständigt arbete med driften. M ITT på gustav adolfs torg, ett stenkast från Kungliga slottet står den. Fasaden är av granit och från sidan ser siluetten ganska osymmetrisk ut. När Kungliga Operan byggdes för snart 120 år sedan liknades den vid ett antal cigarrlådor som staplats ovanpå varandra. I dag är den svenska nationalscenen för opera och balett en viktig del av huvudstaden. Varje år kommer det hit omkring 40 000 besökare för att njuta av föreställningarna. som max ryms en publik på runt 1 100 personer åt gången. med alla musiker, scenarbetare, dansare, sångare, biljettförsäljare, kafépersonal och så vidare blir det några hundra till. ”Man får vara kreativ” att de gamla lokalerna är under hårt tryck är ingen överdrift. Vatten, avlopp, el, värme, ventilation och kyla måste fungera, helst prickfritt. Johan Fredendal har arbetat som drifttekniker på Kungliga Operan sedan 2008. Innan jobbade han på strand hotell, men sökte jobb på statens Fastighetsverk som förvaltar Operan då han ville han ha en lite större utmaning i jobbet. – Här blir man aldrig riktigt färdig. Det är alltid något som måste åtgärdas. man får vara kreativ, säger han. 14 Jämfört med en vanlig kontorsbyggnad finns här flera parametrar att ta hänsyn till. Den knepigaste utmaningen är alla olika aktiviteterna och olika behov vad gäller inomhusklimatet. På det tillkommer alla apparater, maskiner och inte minst strålkastare som inte fanns med i beräkningarna när huset byggdes. Fjärrkyla sen 1999 som alla vet genererar el också värme, i många fall där man helst inte vill ha den. Om man dessutom lägger till stora fönster med mycket solinsläpp och uppemot tusen besökare krävs ordentligt ventilation, men också kyla. 1999 installerades fjärrkyla i lokalerna. I ett tjock rör längst ner i huset strömmar femgradigt vatten in för att ta hand om en del av överskottsvärmen. – Vi gör av med som mest 100 mWh i månaden. Vintertid blir det snarare 25 mWh. anledningen till att vi inte behöver så mycket kyla är att vi har ett uppehåll under sommaren, förklarar Johan Fredendal. Hälsovådligt drag samtidigt läcker det gamla huset som ett såll. Uppvärmningen sker via fjärrvärme och förbrukningen ligger på upp emot 900 mWh per månad. Via fläktkammaren som också ligger längst ner i huset strömmar cirka 140 000 kubikmeter luft per timme. Därefter förvärms luften innan den leds vidare in i de ursprungliga ventilationskanalerna. Temperaturen varierar beroende på vilken lokal i huset det handlar om. Då, när det begav sig var det civilingenjören Wilhelm Dahlgren som fick uppgiften att installera värme- och ventilationen i det nya operahuset. systemet beskrevs som ytterst avancerat eftersom det gick att anpassa efter behov. I Wilhelm Dahlgrens anteckningar kan man läsa: ”Till tredje raden kan man tillåta sig leda något svalare luft än till den ytterst ömtåliga, eleganta publiken på första raden.” men redan då kom klagomål på att vissa platser upplevdes som dragiga och kalla. man kan ana Dahlgrens irritation när han skriver: ”Den svenska publiken är den värsta att tillfredsställa då varje luftrörelse, hur obetydlig den må vara, kallas för drag och sålunda anses vara hälsovådlig”. Rösten är som ett instrument Fortfarande är som sagt inomhusklimatet den stora knäckfrågan. Baletten vill ha runt 23 grader. Är det kallare är risken stor att dansarna skadar sig. samtidigt behövs ordentlig ventilation utan att det blir för dragigt. Är luftfuktigheten för hög upplevs luften som kvalmig. musikerna och sångarna däremot vill helst att luftfuktigheten ska ligga över 40 procent. Cecilia Nannesson är operasångare med lång solistkarriär bakom sig, men sedan åtta år är hon anställd som körsångare på Operan. Hon beskriver sin röst som ett instrument som måste vårdas och tas om hand på bästa sätt. – Vi andas ju in stora djupa andetag och är luften knastertorr torkas allt ut. Då blir det svårare att forma, dra och spänna stämbanden. Om jag fick önska skulle jag ha samma klimat härinne som det är vid medelhavet, haha. Känsliga och dyra instrument Klimatet påverkar även musikerna. Backa Katarina Eriksson spelar oboe och engelskt horn. Hon har jobbat på Operan sedan 1985 och är sedan sex år tillbaka huvudskyddsombud för sveriges Yrkesmusikerförbund på Operan. Enligt henne är inomhusklimatet en av de största frågorna. Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • April 2017