Fjärrvärmetidningen nr 3-2017 1
Tema: Fjärrkyla Stor utbyggnad av kyla i Örebro I
Örebro sker just nu en stor utbyggnad av fjärrkylenätet, såväl i centrum som till Örebro universitet. När utbyggnaden är klar år 2020 beräknas leveranserna ha ökat till cirka 23 GWh, vilket är en ökning på cirka 65 procent från år 2015. ▶ Fjärrkylenätet började byggas ut i slutet av 90-talet med universitetssjukhuset och pappersbruket mondi som stora kunder. Därefter skedde inte så mycket ytterligare utbyggnad förrän 2007 då ytterligare satsningar resulterade i nuvarande fjärrkylenätet i centrala Örebro som består av 7 km stamledning och levererar 14 gWh per år. men sedan 2015 pågår en rejäl utbyggnad av fjärrkylan. Nätet kommer att byggas ut såväl norrut som österut. Längs den norra ledningen blir det kunder inom kommersiella fastigheter, medan ledningen österut går till Örebro universitet. Helt kunddriven – Utbyggnaden är helt kunddriven. Kraven på inomhusklimat ökar och allt fler kunder efterfrågar både värme och kyla, säger Åsa stridfeldt, affärschef på E.ON Värme i Örebro. – Fjärrkylan Åsa Stridfeldt. är en tuffare affär ekonomiskt än fjärrvärme, men vi har en bra affär tack vare att vi kan erbjuda både fjärrvärme och fjärrkyla. Det innebär både att vi fått nya kunder, men också att vi behåller gamla värmekunder som vill komplettera med kyla. Vi ser annars en risk att de väljer ett annat alternativ, säger Åsa stridfeldt vidare. Nytt koncept En av de kunder som hade långtgående planer att byta till värmepump var Behrn arena, som är ett stort idrottskomplex Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • April 2017 Fjärrsyn: spännande om fjärrkyla Det kommer många slutrapporter med användbar kunskap från Fjärrsyn nu i vår. Här presenteras de senaste om fjärrkyla. Håll utkik efter fler resultat på www.fjarrsyn.se! ◾ Innovativ teknik för kombinerad fjärrkyla och fjärrvärme. Det kostar mycket för fastighets ägaren att installera dubbla system för fjärrvärme och fjärrkyla vilket gör att lokal kyla ofta installeras i kommersiella fastigheter. målet har här varit att ta fram nya principer som gör det möjligt att kombinera lösningar för fjärrvärme och fjärrkyla. rapporten visar att det fungerar att ha anslutningar som samverkar för att få ett effektivare system. Den visar också hur styrning av reglerventiler kan göras mer effektivt och hur en ny typ av styrning ger ett system som blir både billigare att bygga och som bättre klarar av förändrade tryck- och temperaturförhållanden. rapport 2016:318. Svend Frederiksen, Janusz Wollerstrand, Anders Tvärne och Anders Rubenhag. Nya kvarterat Husarens gränd med kontor, lägenheter och kommersiella lokaler har både fjärrvärme och fjärrkyla. Foto: ALEXANDER VON SYDOW med bland annat ishall, bandyhall och fotbollsarena. E.ON såg att en stor kund och en stor affär var på väg bort och tog därför kontakt med Örebroporten som äger arenafastigheterna. Lösningen blev att kunden har kvar fjärrvärmen och kring kylan skapades ett nytt koncept. Kylmaskinerna till hockey- och bandyhallen kyls med fjärrkyla via en värmeväxlare. Värmen skickas sedan ut på fjärrkylenätets retur till värmeverket, där det sedan återvinns till fjärrvärmenätet. Lokala förutsättningar Ytterligare en ny fjärrkylekund blir akademiska Hus. – akademiska Hus, som är fastighetsägare till universitet, har i flera andra städer övergått till värmepumpar, men i diskussionerna med dem så blev det klart att de var öppna för olika lösningar och att de utgick från de lokala förutsättningarna. I Örebro blir det fjärrkyla och utbyggnaden börjar nu under våren. Fjärrkylesatsningen innebär en investering om totalt 30 miljoner kronor och omfattar både universitetet och den nya handelshögskolan, säger Åsa stridfeldt. ◾ ANN-SOFIE BORGLUND 17 ◾ Fjärrkyla – framtida design och standard. En varm sommardag utnyttjas systemet för fjärrkyla maximalt och varje temperaturökning av kylvattnet leder till sämre kylkapacitet för kunden och en försämrad affär för energibolaget. Här har kunskapsläget inom distributionssystem för fjärrkyla kartlagts och rapporten beskriver ett effektivare system. resultaten visar att det på sommaren kan bli 20°C ner till 60–90 cm i marken och att ordentligt isolerade ledningar skyddar fjärrkylan från sol och värme från intilliggande fjärrvärmeledningar. rapport 2016:288. Jan Henrik Sällström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. ◾ Värmedriven komfortkyla för mindre anläggningar. De fjärrvärmedrivna anläggningar för komfortkyla som finns i sverige är relativt stora, 1 mW eller mer. genom att komplettera med småskaliga anläggningar ökar efterfrågan på värme under sommaren vilket utjämnar produktionen. En utfasning av el till förmån för värmedriven kyla ger ett behagligt inneklimat och hjälper till att nå samhällets klimat- och miljömål. små kylanläggningar gör det också möjligt att erbjuda kyla i områden med höga ledningskostnader och låg lasttäthet. maskinerna kan placeras i eller precis intill, de industri- , kontors- och flerfamiljsfastigheter som ska kylas. rapport 2015:184. Håkan Walletun W2 Energiteknik, Heimo Zinko Zinkonsult och Ulrika Sagebrand FVB Sverige. ◾ Hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla. Fjärrkyla har ofta betydande miljöfördelar eftersom den innebär en effektiv användning av energi i jämförelse med enskilda kylmaskiner. Fjärrkylans upplevda fördelar är att den ger god komfort, är lätt att installera och att det är enkelt att hålla en jämn temperatur. Ett hinder för fortsatt expansion av fjärrkyla är brist på användarvänlig information och att det saknas en neutral aktör som kan informera om fjärrkyla. resultat från projektet visar att fjärrkylans positiva miljöeffekter kan marknadsföras bättre. miljömärkning kan vara ett sätt, men i dagsläget saknas efterfrågan på miljömärkt kyla både bland leverantörer och kunder. rapport 2017: 361. Jenny Palm och Sara Gustafsson, Linköpings universitet.