Tidningen Energi 1
G öteborgsbacken väster om Jönköping slår de fles
ta rekord. Där stiger motorvägen kraftigt i en lång backe med 130 meters höjdskillnad som tidigare ofta fick den tunga lastbilstrafiken att stå och spinna. Sedan 2007 har backen värmeslingor som kopplas till en returledning i Jönköping Energis fjärrvärmenät. Värmen slås på automatiskt när reglersystemet känner av kylan. Under ett normalår kan energianvändningen ligga runt 950 MWh. Också i Bergen på norska västkusten är det i år en extra mild vinter. Vanligtvis har staden ständiga väderskiften runt nollgradigt, och inte långt från centrum ligger Nordnesbacken där stadsbussarna fastnar på väg upp medan de gående halkar ner. Nu lägger BKK Varme ned värmeslingor i backen när de ändå bygger nytt fjärrvärmenät. Markvärmen ska styras av en robot i en närliggande fjärrvärmecentral, en egenutvecklad mjukvara med inslag av artificiell intelligens (AI). – Med rätt AI-programmering blir driften av gatuvärme betydligt enklare och mer kostnadseffektiv, säger BKK Varmes utbyggnadschef Martin Horne. Roboten ska ta löpande beslut kring värmen baserad på förprogrammerade algoritmer, historiska data och aktuell information från sensorer och väderprognoser. Den ska hålla extra koll på sådant som påverkar väglaget, som nederbörd, lufttemperatur och om det blir sol eller molnigt – ungefär som den klassiska reglertekniken gör i Göteborgsbacken. Skillnaden är att AI-roboten är tänkt att ligga framför verkligheten. Prognosalgoritmer är AI-teknikens heliga graal som slår på värmen före isen lägger sig och stänger ned innan mildvädret kommer. Då utnyttjas den termiska trögheten bäst. – Då får vi en proaktiv robot som utför egna prognoser och sköter värmeflödet helt självständigt, säger Martin Horne. Gaturoboten i Bergen är egentligen en avknoppning av BKK Varmes största robot, ett lokalt utvecklat, delvis AI-baserat automationssystem som styr driften av hela det 6 000 kubikmeter stora fjärrvärmenätet som 2018 toppade med 322 GWh produktion. Varje sekund strömmar 66 000 nya signaler in till driftcentralen från nätets alla hörn och nivåer. AI-algoritmerna hämtar bland annat in väderdata för de nästa två dygnen och mixar dem med information från en driftsdatabas. Almanacksdata ser till att man inte kör måndagseffekt på helgdagar. Kontor och bostäder har olika profiler. Värmeslingor till fjärrvärme hindrar isbildning i Göteborgsbacken utanför Jönköping. – När alla parametrar är på plats kan roboten prediktera förbrukningen till Bergens fjärrvärmekunder med 97 procents noggrannhet, säger produktionschef Kristian Aho på BKK Varme. L ängre uppströms ackumuleras värme i både tur- och returledningarna. – När det finns värmeöverskott kan en höjning av temperaturen med 20 grader motsvara ett inflöde på cirka 50 MWh ny energi, säger Jan Ove Haugen på ingenjörs- och konsultföretaget Norsk Energi som har utvecklat styrsystemet tillsammans med BKK Varmes egna programmerare. – Nätet blir som en ackumulatortank eller buffert som används före spetslasten. Skillnaden i effektförbrukning mellan dag och natt blir inte lika utmanande för systemet. När vädret blir kyligare kan temperaTIDNINGEN ENERGI NR 2 2020 47 FOTO: BJÖRN WEDIN FOTO: JOHAN NILSSON / TT