Fokus Placeringar I Fokus
Fokus Placeringar Så funkar det
Fokus Placeringar Intervju
INTERVJU / Joachim Hallengren byggbranschen). Hur
bra lösningen än är, kommer den inte att upprepas, eftersom nästa team inte har en aning om hur det gick till. – I Tyskland är planprocessen 12 mycket enklare och snabbare än i Sverige. Här har alla kommuner olika syn och olika regler på exempelvis byggmaterial, gatubredd, storlek på grönområden. Dessutom lider kommunerna av underbemanning, vilket gör att om en ansvarig person slutar eller blir föräldraledig, riskerar processen att börja om från början. Då blir det svårt att flytta över modellen för ett lyckat bygge till en annan kommun. Det gör vi i Tyskland. Detta har Joachim Hallengren påpekat för politiker många gånger, men det här är inget man ändrar i en handvändning. Byggprocessen, däremot, där finns det saker att göra. Inte heller här går det att upprepa en lyckad modell på ett annat bygge. Det finns många hinder, de flesta av kulturell natur. – Vita manliga ingenjörer, sådana som jag själv, ställer sig i vägen. I stället för att använda enhetliga arbetsmetoder och verktyg, löser de allt för många lokala byggproblem i stunden (LPP, löses på plats, är ett vedertaget uttryck i BONAVA Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Nettoresultat, Mkr Resultat per aktie, kr 2018 2017 14 008 14 479 1 654 1 946 1 265 1 402 11,74 12,99 Källa: Bonava LPP GER MYCKET makt åt enskilda medarbetare, som blir ett slags problemlösare med hög status. Men det finns tusen andra produktivitetstjuvar på ett bygge. Väntan, till exempel. 30 procent av all produktionstid bedöms gå åt till att leta efter eller vänta på saker. 30 procent av allt material kasseras eller körs tillbaka. I Tyskland däremot kommer materialet till husen färdigkapat och allt ställs samman som ett lego, utan spill. Den svenska traditionen att inleda processen genom att uppdra åt externa arkitekter att rita byggnaden är galen, anser Joachim Hallengren. – Arkitekter vill vinna priser och de varken vet eller bryr sig om enhetliga mått och verktyg. I Tyskland har vi egna arkitekter, vilket gör att vi kan använda samma mått på komponenterna och samma skruvar och verktyg på alla byggen. Det sparar enorma pengar. Enhetligheten innebär inte att allt ser likadant ut, eftersom man kan variera det slutliga utseendet på byggnader i det oändliga. Det är inte frågan om standardisering, utan om att använda samma komponenter på olika sätt. – Glöm inte att 60 procent av ett husbygge utgörs av sådant som inte syns, till exempel installationer, säger Joachim Hallengren. HAN HAR REDAN börjat ta den tyska modellen till Sverige, men processen befinner sig bara i början. Målet är att bygga bostäder som hans barns generation har råd med – i Tyskland är 70 procent av de bostäder som Bonava bygger tillgängliga för vanliga konsumenter som befinner sig i basen av pyramiden. Om ingen disrupter dyker upp i Sverige, målar Joachim Hallengren upp en bild av att svenska storstäder bebos enbart av välbärgade människor. – Men de får i så fall avstå från lärare, sjuksköterskor och poliser, för dessa yrkeskategorier kommer inte att ha råd att bo så pass nära stan att de ens kan pendla till jobbet, säger han. JOACHIM HALLENGREN KALLAR sig inte idealist, han tror att det finns stora pengar att tjäna, eftersom efterfrågan på billiga bostäder är enorm. I Tyskland är målet att Bonava ska växa 5–10 procent per år, ett mål som kan ses som försiktigt, eftersom megatrenderna pekar mot fortsatt urbanisering och därmed fortsatt stor efterfrågan. Så ser det ut på många håll i världen, även på de övriga marknader där Bonava är verksamt: Norge, Danmark, Finland, Baltikum och Sankt Petersburg. – Men jag är en försiktig general, i alla fall när det gäller tillväxt. Bonava ska helst växa organiskt. Jag vill inte sy en för stor kostym, utan vill balansera möjligheter och risk. I alla länder har vi därför två affärer, både hyr- och ägarlägenheter, och de olika marknaderna balanserar upp varandra. Hur ser Joachim Hallengren på finansieringssituationen i Sverige? – Vi har en god kassa och kan finansiera oss själva till stor del. När vi bygger hyreslägenheter är det institutionerna som står för pengarna, vilket är tryggt. Det vi säljer till konsumenter är dyrare för oss, för köparna betalar bara en liten handpenning vid byggstart och sedan resten vid inflyttning. Då ligger vi ute med pengar som tickar ränta. Även där är det annorlunda i Tyskland, där köparna betalar delsummor allteftersom bygget framskrider. Joachim Hallengren ser det som en styrka att inte vara beroende av banklån, som många andra bostadsutvecklare. Krav på stor förförsäljning i kombination med försiktiga köpare ligger bakom den senaste tidens problem för relativt nyetablerade bostadsutvecklare. – Men folk måste ändå lösa sitt boende, och då kommer de till oss, som har en lång historia av att bygga bostäder i Sverige. n Denna artikel är skriven av en journalist och helt fristående från Handelsbankens analys av bolagets aktie.
Fokus Placeringar Aktiekollen
Fokus Placeringar Placerat
Fokus Placeringar Tre frågor