Tidningen Energi 1
Tidningen Energi Välkommen
Tidningen Energi Nyheter
Tidningen Energi Tema: Mätning
Tidningen Energi Porträttet
Tidningen Energi Läget i världen
Tidningen Energi Vad hände sen? Vad hände sen? Vär
mekunder reagerar på nya prismodeller PRISER Många fjärrvärmeföretag har under senare år lanserat nya pris modeller, oftast med större inslag av effekt. Det ska ge signaler till kunderna att pressa ned effektuttaget. Så hur har kunderna reagerat? Av dem vi intervjuat är Eskils tuna Energi och Miljö det bolag som haft tydligast kundreaktioner. Men de har också haft ny prismodell längst. Det tycks alltså ta tid för prismodeller att ändra kundernas beteende. Eskilstuna Energi och Miljö införde sin nya prismodell 2012. Då hade energimixen cirka tre procent olja, som främst användes vid topplasterna. – När vi räknade på den nya modellen, såg vi att en del kunder skulle få stora förändringar i kostnaderna, både negativ och positivt, berättar Ulf Björklund som är affärsområdeschef vid Eskilstuna Energi och Miljö. Förklara prissättning – Därför kände vi oss manade att ha en dialog med kunderna, så vi tog oss tid att träffa dem för att förklara prissättningen. Fem år senare kan Eskilstuna Energi och Miljö se att kunder i viss mån svarat mot prismodellens incitament. – Ja, vi tycker kunderna agerar annorlunda. De renoverar mer med isolering, och mindre med frånluftsvärmepumpar som kan ha bekymmer med kapacitet de kallaste dagarna. Då slipper vi gå in med spetslast. Främst har det varit större fastighetsägare som anpassat sig. Mindre kunder som bostadsrätter agerar inte lika tydlig, menar Ulf Björklund. Prismodellen har hjälpt till att fasa ut fossiloljan, som idag står för en procent av energin. Eskilstuna Energi och Miljö har inte haft tid att försöka stötta kunder som inte agerat. Efter ett ägarskifte har bolaget haft stor fokus på att fungera bra. – Vi kan säkert få ut mer om vi börjar jobba strategiskt med effektfrågorna hos kunderna. Ökad prismedvetenhet Lilla Edets Fjärrvärme växlade prismodell 2015, och det har kunderna märkt: – Vi vet att kunderna fått annan prismedvetenhet. Vi har kunder med värmepumpar och fjärrvärme som spets. De har reagerat eftersom effekten kostar mer, uppger företagets VD Einar Bjarne. – Ett syfte var att skapa rättvisare prissättning, genom att vi tagit fram de verkliga kostnaderna. Det innebär att när man kalkylerar med fjärrvärme som komplement till värmepump, så blir kalkylen rätt från början. Men någon specifik minskning av effektuttag syns inte i Lilla Edet. Den effektivisering man sett gäller både energi och effekt. – Kunderna effektiviserar så mycket de kan, men det måste också leva upp till deras lönsamhetskrav. En tydligare nedgång i effekt kommer på sikt, tror Einar Bjarne. Det kommer med nybyggda hus med prestanda både vad gäller energi och effekt. En följd av högre kostnader för kunder som endast har fjärrvärme som spets, är att prisbilden sänkts för dem som enbart har fjärrvärme. Mer effekt En följd av mer effekt i prismodellerna är att energibolagens ekonomi blir sårbar för varma vintrar. Martin Rosén, kundansvarig vid Karlstads Energi, kan berätta: – Sedan vi bytte till effektmodell 2015 har vi haft mildra vintrar. Det har varit positivt för kunderna, men vi har tappat fem procent i effektintäkter, säger han och tillägger att bolaget räknat med mer svängande intäkter. Över en längre tid ska det jämna ut sig, är bedömningen. Även Vattenfall Värme har ändrat prismodell med större inslag av effekt, än så länge bara för företagskunder. Den lanserades 1 januari 2016. – Vissa av kunderna har börjat effektivisera, med stöd av effektvakter eller larm, men även med stöd av statistik och i samråd med oss, berättar Kurosh Beradari, marknadschef vid Vattenfall Värme. – Kunderna förstår bakgrunden till den nya prissättningen och uppfattar den som mer rättvis och att den medför en minskad miljöbelastning, tillägger han. Kundernas drivkraft Effektfrågan är aktuell bland de allmännyttiga SABO-företagen. Och effekttaxorna är en av drivkrafterna berättar Gabriella Castegren, som arbetar med energifrågor centralt vid SABO: – Fler och fler företag arbetar med laststyrning, så att värmen styrs bort vid vissa tider för att minska effektbehovet. Vissa bolag har laststyrning i många byggnader, andra är i startfasen. De flesta SABO-företagen har däremot inte kommit så långt: – Jag tror att det finns en stor potential kvar att minska energitopparna med styrning av värmelaster, menar Gabriella Castegren. BJÖRN ÅSLUND Nr 1 2018 Tidningen ENERGI 47 ”Därför kände vi oss manade att ha en dialog med kunderna”
Tidningen Energi Så funkar det
Tidningen Energi Ny teknik
Tidningen Energi Juridik
Tidningen Energi Utblick
Tidningen Energi Landet runt
Tidningen Energi Forskning & innovation
Tidningen Energi Nytt om namn
Tidningen Energi Kompetens
Tidningen Energi Till sist