STT 1
14 STT Vecka 51 onsdag 17 december 2014 SJUHÄRAD
Sagor och mytologi kring Lucia och jul i södra Västergötland SEXDREGA Morgan Nilsson, ordförande i Historieforum Västra Götaland, berätt ar om mytologin kring Lucia och jul. Vad passar inte bätt re än lite historielektion kring vår traditionstyngda tid – julen? Många tror att Lucia och julen enbart hör kristnandet till. En liten del, men det mesta är från forntiden, i folktron, asatron och mytologin. Mytologin och asatron var ingen egentlig religion. Mytologin var under forntiden en tradition, som under århundraden muntligt fördes vidare från generation till generation, såsom en myt. Således är det mer sagor än religion. Utöver ett fåtal korta runinskriptioner fi nns det inga bevarade skrifter om mytologin förrän efter kristendomens införande då skrifter började användas. Dock fi nns det mycket nedskrivet i Eddan och de isländska sagorna huruvida det berätt as hur förfäderna höll kult och festligheter under högtiderna. De här off erriterna och religiösa kulten började vi med vid asatrons inträde cirka 200 - 1050 efter Kristus till Vikingatidens slut. Jólablót i Västergötland Lucia med ljus i håret är tradition från vårt Västergötland, där Svea rikes vagga låg. Jul (jólablót) som var midvinterblotet och nedtecknat från 900-talet av vikingahövdingen Harald Hårfager som drack jul. Således har Lucia en koppling till blotet och off randet till asarna. För övrigt kan ni åka till Norra Vånga, Vara kommun och titt a på den gamla gravhögen från järnåldern- (trolig vikingatid), som varit kult och off erplats. Den stora gravhögen heter Lussehögen, alternativt Lusses Hög har också förekommit. Många delar i hedniska julen var lik den kristna eftersom kristendomen lånade mycket av fi - randet från asatron. Troligtvis var det svårt för vårt nykristna land och de missionärerna att vänja av förfäderna en gammal rotat tradition. Grisen - ett heligt djur Julskinkan är ett bra exempel. Grisen var ett heligt djur för gudarna Frej och Freja. Det var nämligen Särimner man slaktade och åt upp varefter den ändå kryade på sig och återfi ck sitt liv. Gris äter vi fortfarande till jul. Jul är för övrigt ett utt ryck som är känt från åtminstone 900-talet och fortfarande lever kvar trots över tusen år av kristendom i vårt land. Ordet ”skål” fanns inte så dags... MORGAN NILSSON De röda kulorna i granen anses vara en kvarleva av de slaktade off ren som blodiga hängde i off erträdet, och Lucias ljus menas vara en modern variant av slaktkvigan som med tända halmnekar i hornen leddes runt på gårdarna för att blidka gudarna till solen under den mörka årstiden. För övrigt kan ni åka till det ståtliga vikingatida gravfältet i Fölene, Herrljunga kommun. Där sägs det att en gammal ek använts för off - rande av kött till de gamla asagudarna. Dricka jól Jul, eller jól som det hett e, fi rades kring vintersolståndet, alltså den tid på året då ljuset vänder åter. Ett av Odens många tillnamn är för övrigt Jólnir, han har alltså varit knuten till julen och julfi randet. Den romerske historieskrivaren Plinius berätt ar att germanerna drack av uroxens horn och att de brukade fylla hornen parvis. För att göra sin rätt a verkan skulle ölet och dryckeshornet invigas till sin heliga tjänst genom ett ”förmäle” adresserat till den gud som skulle göra både drycken och den som drack delaktig av dess kraft. Det signade fyllda hornet kalllades ”full” och man drack till exempel Odens full för seger eller Frejs full för god årsväxt. Tömdes hornet för förfäderna kallades det ”minne”. Man drack alltså ”full” eller ”minne” på vikingatiden. Det invigda ölets roll i rit och fest märks också tillsammans med namnen på årets och livets stora tillfällen; barnölet, giftasölet, slåtterölet, julölet, arvölet och gravölet. Ordet ”skål” fanns inte så dags, men full blev man och säker på seger i Odens namn. Blot, riter och offrande Visst har vi troliga off er och kultplatser i våra trakter. Bland annat har vi de mäktiga fornlämningarna av Oden, Tor och Frej på fl ertalet platser i Kind, som har omkringliggande gravfält med off erriter vid sig. Där har det troligtvis också ägt rum av midvinterblotet. Platser vi kan gissa och tolka är; Odenslund, 4H-gården, Hässleholmen Borås, med dåtida stort mäktigt gravfält och Odenkult med off erritualplats, Odins Flisor med gravfält i Lockryd, Kummelibergs gravfält i Sädra Säm, Gravfälten i Dalstorp, Nitt orp och Månstad. Flertalet platser invid Ätradalen, såsom det mäktiga gravfältet i Trädet. Off erträdet kan tolkas av mytologins Yggdrasil som var Livets träd. Därtill kanske också invid krigsbytesoff erplatsen vid Vännebosjön, mellan Svenljunga och Örby. Sagor och gudar Här kommer ett antal av de gudasagor som vandrade från muntligt till skriftligt in i den isländska litt eraturen att tolkas och återberätt as. Man får inte glömma att sagorna är nedtecknade i en nykristnad efter vikingatiden där avgudadyrkan ansågs vara ett brott , straff bart med döden. Trots dett a var såväl sagor som skaldekonst ännu vid liv, såsom de varit i generationer innan den nya religionens intåg vid 1000 efter Kristus. Samhälls ordningen till trots är det osannolikt att någon skulle kunna återberätt a dem såsom de är avsedda, bätt re än de källorna. Julbocken som symbol i Skandinavien kan härledas från asatron där åskguden Tor hade en vagn som drogs av de två bockarna, Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Det fi nns också teorier att traditionen med julbock härstammar från att man kring juletid slaktade en get. Det fornnordiska ordet ”jul”, att härledas från gudarnas ”Jolnar”, och särskilt Odin, som även hade binamnet ”Jolnir”, har stannat kvar i våra nordiska språk, danska, norska och svenska, samt ej inte blivit ersatt med det nyare ”Kristmäss”. Således har vi kvar det gamla förkristna namnet på vårt midvinterfi rande - midvinterblotet. Under julen fi rar vi som bekant Jesu födelse. Trots det än i dag har vi fl ertalet traditioner som knappast har med Jesu födelse att göra utan som härstammar från hedniska traditioner och asaMorgan Nilsson poserar vid en runsten vid Dagsnäs Slott som ligger vid Hornborgasjön. FOTO: PRIVAT tron. Julbocken är en sådan och Luciafi randet en annan. Lucia en sen historia Vad beträff ar Luciafi rande är det en sen 1900-talshistoria. Helgonet, Santa Lucia, däremot led martyrdöden år 304 i Syrakusa, Sicilien som kristen. Hon blev torterad och dödad av det hedniska Rom. Således har namnet Lucia äldre forntida anor. Enligt romersk tradition kunde man döpa ett barn som föddes på morgonen för Manius, om det var en pojke, och Mania om det var en fl icka. Morgon på latin heter nämligen mane. På samma sätt kunde ett barn som föddes i gryningen få heta Lucius eller Lucia. Gryning på latin heter luci och kommer av lux, ordet för ljus. Lucia kommer av Lucifer (djävulen). Från början var dett a namnet på morgonstjärnan. Det betyder egentligen ”ljusbringaren” - av lux (ljus) och ferre (bära). Hednisk tradition Sammanfatt ningsvis kan man konstatera att julen från början är uteslutande en asatroende hednisk tradition och förhöll sig således innan kristendomens intåg hos nordborna. Än i dag lever gårdstomten kvar, än i dag smyckar vi ”off erträden” inomhus med blodröda kulor och ”blot gåvor” under granen. Vi sätt er upp halmskärvar i våra trädgårdar fortfarande. I vendel och vikingatida Sverige satt e man ut halmkärven på grund av att om Oden red förbi skulle hans häst Sleipner ha det. Dessa traditioner lever kvar efter 1200 år sedan vid vikingatiden med mytologins och asatrons slut. MORGAN NILSSON Föreläsare - Västsvensk historia Ordf. Historieforum V. Götaland Ordförande STF-Kind Ordförande Finnestorps Vänner En varm julhälsning från oss till er! Kontoret är stängt 22 december till 6 januari. reklambyran@stthuset.com • 0325-479 65