Printing Friends 1
Avtryck, uttryck, intryck. Vägen från skärm till
trycksak. Vad ska man tänka på när man skickar in ett material till tryck? Med rätt kunskap kan du hålla kvaliteten uppe trots att tiden mellan original och färdig trycksak blir allt kortare. Matthias Wessman, tekniskt ansvarig prepress på DanagårdLiTHO guidar oss genom tryckprocessen. Den viktiga ytan Vad är det du vill förmedla med din trycksak? Låt trycksakens innehåll prägla hur den ska se ut och kännas i händerna. Pappret har stor betydelse för slutresultatet. Ska det vara bestruket eller obestruket? Papperskvalitén kan förstärka ett budskap, liksom ytvikten (tjockleken) och vitheten i pappret. Allt detta har betydelse för läsbarheten i texterna, hur bilderna återges, samt för helhetsuttrycket för din trycksak. Formatet på en trycksak är ofta det som avgör vilken ytvikt som passar bäst. Mindre format har ofta lägre ytvikt. Ett vanligt printerpapper har en ytvikt på 80 gram beräknat på ett ark med ytan 1 m². Vikten på din trycksak och kostnader för distribution är beroende av ytvikten på din trycksak. Lång eller kort livslängd? Den planerade livslängden är också avgörande när du väljer hur din trycksak ska se ut. Till långlivade alster hör företagspresentationer och årsredovisningar eller produktkataloger. Kvaliteten behöver då vara så bra att både form och innehåll tjänar ett profilskapande syfte. Mer kortlivade alster är DR-utskick, kampanjtrycksaker och nyhetsblad som har uppfyllt sitt syfte efter en läsning (eller användning). Ska du trycka en tidning med lång livslängd så kan du välja en ytbehandling som förlänger produktens livslängd och förhöjer kvalitetskänslan. Exempelvis vattenbaserad lack eller seglaminering ger ett slitstarkt papper och en exklusiv känsla. Alltfler blir medvetna om sitt miljöansvar, och för trycksaker finns flera miljömärkningar. DanagårdLiTHO hjälper gärna kunder 36 med de olika miljömärkningarna såsom FSC och Svanen. Se mer om miljömärkningar på sidan 23. Färg- och bildåtergivning från bildskärm till tryck I ett uppdaterat arbetsflöde idag är det möjligt att arbeta med bilder i färgläge RGB genom hela arbetsprocessen. Det är främst av två anledningar. Har du ett RGB-baserat arbetsflöde så har du dels större färgrymd medan du arbetar, dels så behåller du kontrollen över dina projekt så länge som möjligt. När du arbetat klart så kan du använda ditt material i olika kanaler, alltså till olika tryckmetoder, pappersval. Använd gärma färgrymden Adobe RGB som är den vanligaste i grafisk bransch. När du exporterar ut till PDF så är standardinställningen PDF/X- 4 lämplig. Den bevarar högsta kvalitet och stödjer RGB-färger. PDF/X-4 märker också upp (taggar) innehållet i PDF med aktuell ICC-profil för att säkerhetsställa korrekt färghantering. Det interna arbetsflödet på DanagårdLiTHO separerar sedan RGB-färgerna till CMYK på bästa möjliga sätt beroende på vald tryckmetod och pappersval. Matthias Wessman är tekniskt ansvarig för prepress på DanagårdLiTHO: – Har du också en kalibrerad bildskärm och rätt inställningar och ICC-profil i Adobe Acrobat så kan du få en god uppfattning om slutresultatet redan på bildskärmen. Om du känner dig osäker kan du alltid vända dig till oss på DanagårdLiTHO eller läsa på vår webb. På webben har vi även färdiga förinställningar för PDF-export från InDesign, samt färginställningar med ICC-profiler. Vi hjälper dig gärna.