Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Benny Nyström: "Jag tränar äldre i fall
teknik"
Vårdguiden Säsong för återhämtning
Vårdguiden Tema Beroende
H järnans belöningssystem har en viktig uppgift:
att få oss människor att överleva. När vi till exempel äter något gott eller har sex frigörs signalämnet dopamin som gör att vi kan känna njutning. Minnet av den behagliga känslan finns kvar och gör att vi gärna återupp lever den. – Belöningssystemet är nödvändigt för att vi ska göra sånt som är bra för individen och arten. Tyvärr över sti mu leras det av saker som är mindre bra för oss, som tobak, alkohol, narkotika eller spel, säger Anders Håkansson, professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende. Drogen förstärker njutningen så att den kan upplevas som ett rus. En del kan röka, spela nätkasino eller ta ett glas vin då och då, andra har svårare att hålla användandet på en måttlig nivå. Risken för beroende ökar om man använder en drog mycket eller ofta. Ärftliga faktorer och hur man mår spelar också in. Att utveckla ett beroende tar olika lång tid för olika personer. – Det går fortare om man har det jobbigt i livet, om man har sociala svårigheter eller lever med psykisk ohälsa. Även drogen har betydelse. Heroin, alkohol och kokain brukar nämnas som exempel på särskilt beroendeframkallande substanser. – Enligt en äldre studie är nikotin mest beroende framkallande. Då mätte man hur många som blev beroende av olika substanser efter att ha testat. Men resultatet ska tolkas med försiktighet eftersom alla inte hade testat allt. En drog kan förstås vara farlig oavsett om man har ett beroende eller inte. Alkohol, narkotika och andra substanser kan leda till förgiftning, svåra medicinska skador och dödsfall om man överdoserar eller använder dem på fel sätt. Att använda en drog mycket eller ofta brukar kallas riskbruk, särskilt när det gäller alkohol. – Då har personen en konsumtion som kan ge svåra konsekvenser på sikt. Skadligt bruk är en diagnos som används ibland. Då har personen medicinska skador och kanske sociala och psykologiska problem. Risken att utveckla ett beroende är hög. Vid ett beroende har belöningssystemet förändrat eller ”tagit över” hjärnan. – Det innebär att personen har förlorat kon trol len och kanske försökt sluta eller begränsa användandet utan att lyckas, säger Anders Håkansson. I dag klassas beroende av alkohol, dopning, läkemedel, narkotika, tobak och spel om pengar som beroendesjukdomar. – Hur drogerna fungerar belönande i hjärnan skiljer 1177 vårdguiden 2 • 19 sig, men grundprincipen är densamma. Hjärnan överstimuleras av vissa saker som ger känslor vi vill uppleva igen och som vi sedan inte kan leva utan. Varför räknas exempelvis inte sex och relationsberoende, arbetsnarkomani, shoppingberoende och sockerberoende som beroendesjukdomar? – Det beror bland annat på att det finns mindre forskning och samsyn på de här områdena. Men det är viktigt att ta problemen på allvar, oavsett om de kallas beroendesjukdomar eller inte. Den som har problem kan i första hand fråga på sin vårdcentral. Många tecken på beroende är gemensamma, oavsett drog. Man känner ett starkt sug efter drogen, tankarna kretsar kring den och man fortsätter trots att den påverkar familj, arbete och annat i livet negativt. Typisk är också att man behöver högre och högre dos för att få önskad effekt. – Det är för att hjärnan eftersträvar jämvikt och anpassar sig för att lindra effekten av drogen. Utan drogen får man ofta abstinensbesvär som oro, skakningar, illamående och sömnsvårigheter. Ibland kan man bli allvarligt, livshotande sjuk. – Vid spelberoende kan det vara en känslomässig abstinens, en olust om man inte spelar. Ett tecken som är speciellt för spelberoende är att man gör allt för att vinna tillbaka det man har förlorat. – Kanske har man spelat bort pengar som resten av familjen tror finns kvar och vill rädda situationen. Men i stället blir den värre och värre. Att bryta ett beroende är svårt och det är inte ovanligt med återfall. En del kan sluta på egen hand, ibland med stöd från närstående och stöd organisationer. Andra behöver betydligt mer. Alla har rätt till stöd och hjälp för att komma ur sin situation. – Det är viktigt att fånga upp problemen tidigt, helst innan personen har utvecklat ett beroende. Kan man bli fri från ett beroende utan att sluta helt? – Har man ett svårt beroende kan man inte gå tillbaka till en oproblematisk, lägre konsumtion. Det är grundläget. Men om en person ännu inte har utvecklat ett beroende kan det i vissa fall, om problemen inte är för stora, vara en rimlig strategi från oss i vården att jobba för ett kontrollerat användande. Med narkotika är det annorlunda, eftersom det är olagligt. Då har vi självklart inställningen att personen måste sluta helt, säger Anders Håkansson. MER INFORMATION 1177.se/riskbruk 1177.se/rokning-och-snusning 1177.se/spelberoende 9
Vårdguiden Annika spelade bort en miljon på nätkas
ino
Vårdguiden Harry kunde inte slsuta titta på nätpor
r
Vårdguiden Robert blev läkemedelsberoende
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Artros
Vårdguiden Sommar och sår
Vårdguiden Förlossningsskador
Vårdguiden Käksmärta - bit inte ihop!
Vårdguiden Trygga framtiden med en fullmakt
Vårdguiden Aktuellt i vården