Fjärrvärmetidningen nr 2 2013 1
Trimmade styrmedel för E Effekten av dagens styrm
edel måste i princip fördubblas för att Sverige ska nå det nya målet i EU:s bantade Energieffektiviseringsdirektiv. Det sa Rurik Holmberg, projektledare på Energimyndigheten, vid Svensk Fjärrvärmens strategidagar i mitten av februari med rubriken Fjärrvärme 2016 – Konkurrenskraft under nya spelregler. ▶Strategidagarna, på Yasuragi i Hasseludden utanför Stockholm, hade lockat en bit över hundra deltagare från energibolag och myndigheter. EU:s nya Energieffektiviseringsdirektiv, nya lagförslaget om tillträde till fjärrvärmenäten och nya sätt att arbeta för fjärrvärmeföretagen var bland frågorna som diskuterades. Snabbast resultat Rurik Holmberg sa att effektiviseringsbetinget, 1,5 procent per år, motsvarar cirka 3,6 TWh eller sammanlagt 100,8 TWh under perioden 2014–2020 för svensk del. Sverige får dock tillgodoräkna sig 25 TWh som redan har genomförts medan ytterligare 75 TWh ska effektiviseras till 2020. Energimyndigheten föreslår att Sverige väljer bort alternativet kvotplikt och istället når sparbetinget med åtgärder som bygger på de styrmedel vi har idag. – Det ger snabbast resultat, sa Rurik Holmberg. Ett antal sparpaket med trimmade styrmedel har utformats för bland annat offentlig sektor och näringslivet. Elbolagen föreslås nätverka på energitjänstemarknaden och rapportera in resultatet av energieffektiviseringar till myndigheterna, en ”frivillig kvotplikt”. Energieffektiviseringarna kan då räknas in i Sveriges beting och energibolagen kan profilera sig som energieffektiva, resonerar man. Daniel Friberg från Energimyndigheten redogjorde bland annat för fjärrvärmeföretags skyldighet enligt Energieffektiviseringsdirektivet, att undersöka möjligheten att använda spillvärme om de tänker bygga en ny anläggning eller bygga om den befintliga. Fjärrvärmeföretaget ska, om den planerade anläggningen är minst 20 MW, ta kontakt med spillvärmeföretaget, som levererar sina data. Fjärrvärmeföretaget gör sedan en kostnadsnyttoanalys som skickas in till berörd myndighet, det väntas bli antingen Energimyndigheten eller Energimarknadsinspektionen. Om analysen godkänns kan den ligga till grund för den fortsatta handläggningen av tillståndsärendet. om samarbeten är lönsamma men att det finns tvingande juridiska, äganderättsliga eller ekonomiska skäl som talar emot. Analysen behöver inte Rurik Holmberg. göras om avståndet är för stort till spillvärmekällan eller om mängden spillvärme är liten. Men hur de siffrorna ska se ut är ännu inte klart. – Vi har där inte fått Fredrik von Malmborg. någon bra vägledning från kommissionen, sade Fredrik von Malmborg, kansliråd på Näringsdepartementet. Det finns undantag Det heter lite diffust i direktivet att kostnadsnyttoanalysen ska ”beaktas”. Vad det exakt betyder är inte klart. Klart är att direktivet tillåter att undantag görs Så vill EI öppna fjärrvärmenätet Varför tackar fjärrvärmeföretaget nej till spillvärme, även när en anslutning kan vara företagsekonomiskt motiverad? Denna fråga, liksom svaret togs upp på Strategidagarna. ▶Det händer att industriföretag säger att de har spillvärme som de vill sälja, men fjärrvärmeföretaget har varit ointresserat av ett samarbete. En viktig faktor kan vara tröskelkostnaden, anser Energimarknadsinspektionen, EI. Särskilt om restvärmeföretaget är litet och ett avtal är komplicerat. – Fjärrvärmeföretaget kan uppleva det som mycket jobb till liten nytta, säger Göran Heldesten, projektledare på EI. EI har fått i uppdrag av regeringen att skapa reglering för 6 öppna nät och på Strategidagarna presenterade han en idé om hur EI vill lösa frågan: Företaget som vill sälja spillvärme anmäler detta hos fjärrvärmeföretaget. Fjärrvärmeföretaget måste då göra en utredning och ta fram avtalsförslag med skäliga villkor för ett samarbete. Avtalets skälighet kan prövas av EI. Spillvärmeföretaget ska ersätta fjärrvärmeföretaget för dess utredningskostnader. Ett spår är att spillvärmeföretagen de första åren får större delen av nyttan av samarbetet. Det är ju spillvärmeföretaget som har betalat tröskelkostnaden. Sedan delar de på vinsten. – Poängen med den här modellen är att samarbetet blir självgående, allt är reglerat i avtalet. Men om fjärrvärmeföretaget inErik Thornström. Öka energiinvesteringar Ett av kraven i EU:s energieffektiviseringsdirektiv är att länderna utarbetar strategier för att öka energiinvesteringar i befintlig bebyggelse. I Sverige har Boverket och Energimyndigheten fått regeringens uppdrag att utreda frågan och ska då beakta såväl Göran Heldesten på EI presenterade hur framtida spillvärmesamarbeten kan gå till. te vill ha något att göra med spillvärmeföretaget, som kanske har en miljöprofil som inte stämmer med fjärrvärmeföretagets mix? – Det finns en ventil som skulle kunna skydda mot sådan situationer, lugnade Göran Heldesten. Fjärrvärmetidningen • Nr 2 • Mars 2013